Halva säsongen avklarad, EurILCA Master Cup tour, Calella check, Ostende check och Lomma Beach race

Min Europa turné var nu uppe i 340 mil när jag landade i Ostende. Dags för en helg med tidvatten på nordsjön. Tävlingarna i Calella och Osteende börjar äntligen sjunka in och det känns just nu bara hur bra som helst att ha gjort det hela. 

Man kan ha det sämre när jag nu sitter på havspromenaden och sörplar i mig en Oostendse vissoep och läser de nya klassregler för ILCA 2023.

EuroILCA Master Cup Calella de Parafrugell var en helt otrolig upplevelse när jag väl var på plats. Strax innan Heidelberg var jag riktigt less på bilkörning. När det var dags för Tune-Up race kändes resan fortfarande i kroppen men framför allt är det otroligt länge sedan jag tävlade. Senast var det GP4 i Träslövsläge i september i fjol. Det håller inte att tävla så här lite.
För att komma på race och behöva ta Autobahn ner i europa är förödande för motivationen. När jag gjorde mitt upplägg så visste jag inte om att det går Barcelona mästerskapen helgen innan. De flesta i Calella hade varit med helgen innan också. En hel del ska komma hit också, till Ostende.
Nästa år skulle man kunna göra så att man hyr båt i Barcelona och har den till EurILCA Master Cup Spain också. Sen kan man köra ner till Ostende och ta Holland på hemmavägen och då är man dessutom med i Benelux Championship. Alternativt lägger man alla stålarna på ILCA Master VM i Adelaide.

Otroligt skönt att ha fått gjort 15 race redan i år bara i maj. Juni och juli har varit desto fattigare med för mycket jobb. I juni deltog skånes ILCA-seglare på Liros Cup i Lomma. Tyvärr ville inte vinden och det blev bara genomfört ett riktigt lättvindsrace.

Calella

9 race i Calella i varierande vindar med en första dag i 6-8 m/s, en andra dag i lättare vindar 2-4m/s och en tredje dag i 8-10m/s. Medelhavet är grymt fint tidigt på säsongen. Ett tune up race och 9 race är man inte bortskämd med på en långhelg. 
Hade startproblem men seglade mig ofta uppåt i fältet vilket känns bra. Värst var det andra dagen i det lätta som också syntes i slutresultatet. Att segla upp sig i ett fält i lättvind är ju otroligt svårt. Fri vind och bra spår att köra i är en kamp om man kommer efter. Tredje dagen satt starterna betydligt bättre. Jag är nöjd med insatsen det blev precis vad jag hoppades på. Att få komma igång tidigt.
Ojämn serie på 23.0 (28.0) 15.0 18.0 27.0 25.0 22.0 18.0 19.0 gav en 26e plats. Känner att ha jag borde kunnat hålla mig runt 15-18 om jag hade haft mer race i kroppen. Nöjd med det jag gjorde bra och missnöjd med starttekniken.

Osteende

Inget tune up race och tuffa väderutsikter för helgen. Nord 10-13m/s är utlovat till lördagen, svagare vindar från väst på söndagen och återigen hårt på måndagen.

Vågorna rullar in från hela nordsjön och det kändes helt overkligt att de skulle köra race när jag passerade hamninloppet. En eloge till seglingsledningen som genomförde två grymt fina race dag 1.

Det gällde att komma rätt i skiften och ha rätt strategi. Tur jag tränat hela vintern och hade varit i Calella helgen innan. Kändes som jag behärskade förhållandena. Starterna blev okej.

Dag två startade vi i medelvind som minskade i race 1 som avkortades. Hade inte racet kortats i sista gaten så hade det blivit två placeringar bättre. 
Black flag i race fyra. Race fem rundar jag första kryssen trea strax efter Brett Beyer och Alan Davis.

Måndagen börjar med tjocka på Nordsjön, åska och vinden ska öka till 15m/s. dagens race inställda

Jämnare serie 8.0, 6.0, 10.0, (31.0)BFD, 9.0 och slutar 7a vilket är mitt bästa resultat hittills. 

Fler som deltog som inte tävlat lika mycket som medelhavsseglarna gjorde en del skillnad plus att holländarna inte seglar på havet lika frekvent som belgarna och engelsmännen. Annars bra uppslutning på båda regattorna i ILCA7 och det var grymt kul.

Lomma Beach Race

Det är svårt med tävlingar i Skåne 2023 för jolleseglare. Två endagarstävlingar i kalendern 2023 Liros Cup i Lomma och Skanör (som krockar med Master SM i Träslövsläge).

Hur som helst så arrangerar Lomma ett race i början på juni.
Okej uppslutning av ILCA seglarna som samlar 5 i ILCA7 och 4 i ILCA6. Det är nästan dubbelt upp mot i fjol. 
Tyvärr blir bara ett race genomfört på grund av att vinden dog ut men lite lurigt med ojämnt tryck och vrid. 
Slutade trea av fem. Nåja vad är väl ett race i Lomma, som Törnrosa sa. 

Nu är nästa race Master SM i Träslövsläge 26-27 augusti och sen är det Master EM i Douarnenez, Frankrike vid Brest i 9-15 september.

Årets Roll out av Folkbåtarna och ett ILCA pass på Ystadbukten

Igår lördag rullade ett tidigt gäng ut Folkbåtarna. Tyvärr blev jag försenad och hann inte dit för att hjälpa till eller om man så vill, perfekt timing. Båtarna vara redan framme innan jag rullade in.
Det blev ett grymt fint pass på Ystadbukten istället i ILCA i 4-6 m/s från OSO med sköna vågor i solsken.

 Planerad riggning och sjösättning i slutet av maj.

Sjösättningen blir lite senare än de flestas eftersom först blir det två race i EurILCA Master Cup. Calella och Ostende som en riktig Laser Master Bum. Ska bli kul att komma igång med racing i år. Mycket bilkörning med jolle på tak men det får det vara värt.

Fredagsbilden #19 - där kommer hon Omega 28an

Bilden på Omega 28:an är tagen när hon kommer på Kustvägen för leverans från Familjebåtar i Åkersberga. Bildens kvalité är inte så hög men affektionsvärdet är oslagbart när det gäller känslan det väcker. 

Dagen är lille julafton och mina föräldrar har köpt henne i trekvartsfabrikat. Jag och farsan har just avslutat en säsong i 606. Nu behövs det en riktigare båt för att segla med hela familjen, tycker farsan.
Jag är 15 år och ska ägna vintern ihop med farsan för att få henne klar till säsongen.

Omega 28, Peter Ståhle design, fick godkänt av morsan, fin teakinredning avgjorde.

Det är segelbåtsmässa i Malmö, 1979. Klart vi ska åka och kolla på båtar. 
Albin Express är ny. Man får en Albin Express för under 50 000 kronor. Ett riktigt lockande pris för farsan. Vi lyckas övertala mamma att gå ner och kolla. Pappa och jag entusiastiska, när mamma klättrar ner.

Uppenbart att det inte var inte en sån båt hon hade tänkt sig.

- Nä, inte en sån med "pussar på sidorna". (pussar är skånska för påsar). Det dög inte. För låg mysfaktor.

Åke Landström, som sålde Omega 28, fick ner morsan och farsan för att kolla i utställningsbåten.

- Så här ska det se ut, utbrister mamma.

Åke övertygar farsan om att trekvartsfabrik är en enkel match och en bra deal. Farsan och morsan slår till. 

Det Åke inte kände till var att det svåra var nog inte det tekniska i bygget utan att utmaningen låg nog snarare i att bygga båt ihop med en tonårig son.

Hur som helst så satte vi igång direkt. Iförda gasmasker plastade vi fast en del skott inuti. Värmarna gick på högvarv under vintern inne i båten. Vi sågade och passade till plywoodskivor och listor.

Jag drog och kopplade all elen. Otroligt lärorik vinter. Mycket båtbyggarhantverk och vi fick faktiskt ihop henne till första maj för sjösättning i Abbekås hamn. Göran Johnsson i Gislöv, som också hade en Omega 28 Ynez, hjälpte oss med experthjälp när vi kliade oss i huvudet under vintern.
Vår Omega 28 döptes till Yster, efter vad man sade om Karl den XII´s springare.

När vi skulle masta på upptäckte vi vårt enda misstag vi gjorde under bygget.

- Mastfoten sitter bak och fram, hojtar jag till farsan.

Antiklimaxkänslan slår till med full kraft och farsan ser ut att sjunka ihop en decimeter.

Enkelt åtgärdat, skruva loss och vända på den, men ändå som vi kämpat. 

Denna vinter snackar vi och skrattar fortfarande åt.

Fredagsbilden #18 - snart dags att sjösätta

Jag seglar fortfarande optimistjolle när farsan och morsan tycker det ser ju fint ut det där med segling och skaffar båt. Sven Persson i Abbekås säljer sin ett år gamla Monark 606, S-591.

Mormor och morfar på besök i Abbekås. Om man ska få ett snack med sitt tonåriga barnbarn får man leta upp honom. Sven Perssons trädgård tidig vår med nyinköpta båten var väl en bra gissning.

 På frågan till farsan vem som ska lära dem att segla blir svaret:
- Det får väl du göra. 

Sagt och gjort. 14 år gammal och hade bara seglat optimistjolle, men visst det är värt ett försök.

Jag hade läst i Eric Twinames Börja vinna om och om igen och allt annat jag kom över under vintern. Man måste ju vara förberedd.

Sommaren gick åt till att lära sig segla spinnaker i 606 på klubbseglingarna. Det var ingen tvekan om att deltaga på klubbseglingarna. Det var så man lärde sig hantera båtarna i Abbekås och på Sydkusten. Våga en våg så att säga.

Med hela familjen på fem person seglade vi till Ystad och Smygehus eller bara ut på vattnet. Minns särskilt när farsan och jag varit i Smyge och skulle hem. Planande i hårda västliga vindbyar utan spinnaker kändes som det var på gränsen i 606. Skyttegillet i Lilla Bedinge har tävlingar och får göra uppehåll när vi kommer i siktet. 

Lärorik sommar. Till vintern var det dags för en ny överraskning, nu kan vi ju det här.

15 sprillans nya 505 på väg från Segelsport Jess inför säsongen

Tittade in till Holger Jess i Eckernförde i helgen som driver Segelsport Jess med min fru på väg till Hamburg för en liten weekendtur. 

Holger är perfektionisten bland de som utrustar 505. Holger kallar 505 för Formula 1. Man ska sköta om den som en Formel 1 racingbil. Holger har ett vinnande koncept som just nu gör klassen i Europa till mer standardiserad än ILCA.
Jörgen och Jacob Bojsen-Möller är en av de besättningar som framgångsrikt utrustar sina egna båtar. En skillnad mot Holger är att de kan köra med mer Prebend med sin strutlösning än vad som går med Jess båtarna. De är snabba i lätt.
Pinnell är en utrustare och segelmakare i Storbrittanien. Det är detaljer som skiljer. Holger använder till exempel clamcleats och Pinnel skotråttor. 
Båda kör med skena och vagn till storskotet nuförtiden.

Nathan Bachelors nyförvärv. "Herre gud vad tampar" utbrast min fru när hon fick se den.

Skroven som säljs just nu är lite fylligare i förskeppet än mellangenerationen från Ovington när de slutade med Rondar. Min 505, 9013, är alltså från en generation som är mer lik dagens vilket känns bra. 

Eller som Holger säger, inget att bry sig om för det är ändå timmarna på vattnet som är prio.

När jag köpte min 505 av Nathan Bachelor så var det precis så jag tänkte. Vis av erfarenhet från Dehler 34SV satsningen så låt grejerna va och lär mig segla båten istället. På 50 pass så kom vi igång på riktigt. Snabbare än vad jag trodde det skulle gå. Det är i och för sig bara en tiondel av passen jag gjort i ILCA/Laser som också hjälper till men ändå. Nathan hade allt uppmärkt och det gjorde att det var bara att börja med de inställningarna och försöka förstå vad som hände.
Holger har en storlek på centerbord och roder. I klassen så är det väl detta det har experimenterats mest med tidigare. Pinnell har sin leverantör i DEM med två varianter av centerbord och ett roder. 

För den intresserade så finns det lite här att kolla på 505 foils.

Det enda som jag skulle vilja ändra på Holgers layout är att jag älskar skenan till min fock. Väldigt enkelt att hitta rätt jämfört med vad jag tror om den flytande skotpunkten. Men man får kanske köra efter principen på Kentas T-shirt "Try it and you will like it" om man vill ha ny båt.

Äntligen dubbelpass i helgen och ett säkert vårtecken

Varmt på riktigt nu. 10 igår och 13 grader på termometern idag. Äntligen möjligt med längre pass. I morse började det med stiltje vilket prognosen skvallrade om redan igår. Jag tog därför ett extra pass själv igår för att vara på säkra sidan. Strömmen var hopplöst stark så det fick bli ett teknikpass på eftermiddagen.

Vinden kom från öst efter lunch och då gick det ju inte att vara kvar på land. Strömt idag också. Fin läns mot Flintrännan NO som med strömmens hjälp blev en sträckbog hem. Lite missräkning. Inte ett enda slag hem. Man får vara nöjd med strax över två timmar på vattnet. 

För alla er som samlar på vårtecken så är här ett. Nilssons vinterhandskar har gett upp.

Grand Master-krisen slår ut i full blom - dags att dämpa ångesten med lite racing

Att bli Grand Master kändes som en av alla ålderskriserna som folk snackar om. 2024 i februari ska Master VM gå i Australien. Om jag inte kommer iväg den här gången så känns det som att nästa gång så börjar jag bli för gammal, eller... 

Hur som helst så är det med segling som i Robban Brobergs låt Målet är ju ingenting, vägen är allt.
Lika bra att sätta på den i lurarna så man kan köra ända in i kaklet.

Målet är ju ingenting, vägen är allalalaallt
Wohoo, ey ey!
Målet är ju ingenting, vägen är allalalaallt

Vägen mot VM lär fortsätta efter VM också men så här kan den se ut i år. Man får göra vägen till målet till målet helt enkelt.

 

Calella är den enda jag inte är 100% säker på. Jag kom på att jag ska på bröllop helgen då Euro Master Cup Holland går så det fick jag ställa in. Om jag kör till Spanien och tar Belgien på vägen hem så blir sträckan ungefär samma som ToR Holland plus Belgien. Kan hända att det händer.

I Ostend kördes World Sailings Offshore VM som fick mig att tröttna på Havskappsegling och deras oförmåga att ha två regler sida vid sida. Nu kommer chansen att få segla i strömma vatten på annan plats och att få segla riktig entypssegling. Redan anmäld. 

Master SM i Träslövsläge på riktigt hav och salta vågor. Årets höjdarplace. Körde GP i höstas som var fantastiskt kul. Länk till GP4 i Träslövsläge rapporten

Att få segla på Biscaya kan man inte missa. Strömma vatten igen. I början på 90-talet seglade jag en Europa Cup i Varberg. Ena dagen ställdes seglingarna in för vågorna var för höga. Då gick killarna från Brest ut för att visa att det visst gick att segla. Hårdaste seglarna i fleeten.

VM som gäller, hajar du det!

Äntligen 10 pass, snart dags för Högtiden till minne av Jesus död

Det är ju märkligt att det ska vara så kallt och blåsigt. Att bara ha möjlighet att segla på helgen är förödande. Cykelpass i mörker på landsvägarna på landet runt Malmö är det bästa som går att få till med någon reda just nu. 

I morse bestämde vi oss att skjuta på passet till 12:00. Jag har precis dragit på mig badbyxorna och neoprenstrumporna när det knackar på dörren. Jag ser en äldre kvinna utanför och någon till skymtar. Med våtdräkten i handen öppnar jag halvnaken. 

- Oh, säger kvinnan. Kommer vi olämpligt?
Mannen som är i sällskapet skrattar.
- Nja, men jag ska ut och segla och har lite bråttom, säger jag.
- Du kan i alla fall få inbjudan till ett möte, säger kvinnan från Johovas Vittne och lämnar en lapp.

Hon får mig att inse att det snart är påsk och att det här inte duger med så få pass..

Jesus, världens ende Master som har återuppstått.

Idag kom Fredrik Forsgren och jag i alla fall ut. Solsken och 2 grader gick inte att motstå. Att vi skulle få typ 2 knops sydgående ström innan vi la av hade vi inte räknat med. Länsarna blev långa och bra träning. Kryssarna var lite hopplösa. Strömfårorna gjorde stor skillnad.

Varmt och skönt i lä bakom klubbhuset. Optimistjollarna har kommit igång och tre seglare var ute.

Till slut kom Peter Overup och Stefan Sandahl ut i Finnjolle. Totalt var vi sju jolleseglare på vattnet idag vilket är ett tecken på att det är på gång.

Peter Overup tog länsbilden.

Kvaliteten på passen när det är så här kallt är begränsad. Det viktigaste är nog att hålla liv i Reversibilitetsprincipen bland  Träningsprinciperna. Varje pass just nu gör att man inte glömmer bort allt man övat på. 

När jag kysser havet :-)

Redan v9 och inte tvåsiffrigt antal pass

Att vädret inte hjälper till står helt klart när mars börjar med 0-gradigt. Igår blåste ett lördagspass bort och i morse vaknade vi till snö men solen lyste och termometern gled upp till slut upp mot 3 plusgrader. Prognosen sa byar upp till 12 m/s men det landade på 9-10m/s i byarna. 

Passet blev ett av de kortare på 1½h men teknikträning fortsätter. Balans på kryssen med bättre burkteknik och skotning är fokus. Att orka trycka på med speed nerför vågornas baksidor är fokus.

På länsarna gäller "angles" och inte åka in i vågorna före trots den korta krabba sjön.

Kylan blir till slut övermäktig och tar på krafterna. Måtte våren komma snart.

Ivar tog av sig mössan för bildens skull. Himla kallt men vad gör man inte när Vasaloppet är avslutat på TVn och JJ Giltinan Cup med 18-fotare är avklarad och söndagen måste ha ett innehåll.

Mycket snack i veckan men också lite verkstad

I Thailand blev Brett Beyer världsmästare igen i ILCA7. Han är grym denne seglare. Bara att lyfta på hatten.
En del svenskar var också på plats den här gången Ulf Myrin, Anders Wennberg, David Bourghardt, Birger Thörnqvist, Ann Lorén och Nils Jöninger var på plats. 

Ann Lorén, Ulf Myrin och Anders Wennberg har gjort 23 race i Thailand eftersom de kört både ILCA6 och ILCA7. Imponerande fysik. Ann Lorén vann brons i ILCA6 damer. Grattis!

Brett Beyer Världsmästare

Den här veckan blev det annars en del seglarsnack.
Ludde Lindqvist höll föredrag i torsdags för ILCA Sweden medlemmar om sin satsning och hur han hanterar studier med seglingssatsningen. Kul kväll med bra uppslutning och bra snack om att lägga upp träning. 

I onsdags så var det årsmöte i Folkbåtsförbundets Skåne fleet. Fleeten har ökat med fyra båtar under 2022 till 31 folkbåtar i Skåne. Det diskuterades en del om säsongen 2023 och vilka regattor som gäller. Kan det bli ett distriktsmästerskap 2023? Torsdagsseglingarna i MSS kommer att ha egen Folkbåtsklass. 9 Folkbåtar i hamnen. Trevlig kväll som avslutades med kaffe och smörgåstårta.

Träningsmässigt blev det ett gruscykelpass, ett spinningpass och idag ett pass i ILCA. 

Nollgradigt i morse som steg till 3 grader i eftermiddags. Mindre än 4grader i vattnet kräver tjock våtdräkt.

Hyfsat hård vind från nord nord väst. Nordgående ström som höjde vågorna och vind som närmade sig 10m/s. Simon Linse och jag körde ett pass. Jag körde först 45min själv innan Simon anslöt. 

Vi gjorde en lång kryss ihop uppdelad på 6x3min intervall med fullhäng och sen en läns hemåt. Det är tungt på vintern. Vinden känns som den är tyngre, kylan och kläderna gör det inte lättare. 

Bra kvalitet och jag är nöjd med speeden i slutet på kryssen. Uppenbart att jobba med skotningen, plan båt och balans som är nyckeln. Länsen hemåt var en utmaning i vågorna och vinden. Man vill ju inte gärna bada.

Man får vara glad man kom ut på vattnet även om jag gärna varit i Thailand och fått lite värme.

Kolla resultaten här:
https://jpvm.org/results/2023/ILCA7_Master_Worlds/results.html

Kan det ha varit Evert Taube som myntade Kluck kluck redan 1944

Har redan fått höra om att det är "numera är kluck-kluck som gäller" med Folkbåt. Kan det ha varit Evert Taube som myntade det redan 1944 när han var klubbmästare i Folkbåtsförbundet.

F-S74 Carmencita av Sjösala

Evert Taube var klubbmästare i Folkbåtsförbundet och skrev denna visa till Folkbåten. Den är diktad under gång till Folkbåtsförbundets konstituerande sammanträde på Stallmästargården den 23 maj 1944. Texten i sin helhet:

På furubygd folkbåt jag kväder min sång

vid blånande böljornas brus,

när våning och stuga mig tyckas för trång

jag flyr till mitt gungande hus.

Blott sju sextiofyra är längden på skutan, 

det räcker åt mig, jag kan vara förutan

en hel del på längden, det kan ni förstå

när bredden på mitten är två tjugotvå.

Där kan jag servera en middag för sex,

i ruffen ryms fyra också. 

Jag slipper att ralta omkring på mitt däck,

på durkar och trall kan jag gå.

I folkbåten sover jag härligt om natten,

mot klinkbyggda borden hörs kluckande vatten,

och sömn utan kluck kan till sjöss jag ej få,

och kluck utan klink kan omöjligt uppstå.

Min folkbåt är rymlig, min folkbåt är trind,

men framtill så vass som en kil.

Den ligger på kryssen blott tre streck från vind,

den länsar med sju åtta mil.

Med ett tusen kilo i kölen den gungar

just lagom på vågen, och bogsvallet slungar

min folkbåt så långt bort i söder och norr,

att jag uti sittbrunnen jämt seglar torr.

På furubygd folkbåt jag kväder min sång

och smeker dess blänkande bord, 

jag drömmer om fred som skall komma en gång

med frihet för folken i nord.

Jag seglar då kanske ej långt ner i söder

men styr med min folkbåt till nordiska bröder

och sjunger en sång på det frigivna hav

om båten som furan och järnet oss gav.

2024, jag lider kval i valen

Att segla tre båttyper gör inte livet enklare men egentligen bara roligare som svensk.
2024 bjuder inte bara på ILCA Master VM i Adelaide utan även på Folkboat Gold Cup i Halmstad och 505 World Championship i Träslövsläge. Varför ska man då dra till Australien?

Prestigefyllda pokaler att slåss om i Sverige 2024.

En sak kan man säga om Paul Elvström som inte många tänker på eller vågar säga. Det var att han klarade aldrig av att segla Laser. Han finns alltså inte på någon lista överhuvud taget. Till hans försvar kan man förmodligen säga att han var för gammal för att bry sig. Fastnade för flerskrov istället och man kanske inte kan klandra honom för det. Själv fortsätter jag min privata TFO-satsning i ILCA och tänker att Adelaide borde vara meriterande för ett framtida OS. Februari i Australien borde väl vara svårslaget.

Zoomar man däremot in på 505-priset så ser man att Elvström fanns med redan 1958 och 1959 tillsammans med P. Pollain som världsmästare. Absolut starkaste svensk i klassen är Krister Bergström med Olle Wenrup 1987, 1988 och med Anders Hallberg 1989 och 1991. 2000 tog Krister återigen guld tillsammans med Thomas Moss . Man kan nog bara drömma om det men det är en grymt kul klass och i Träslövsläges vågor blir det inte roligare.

Gold Pokal i Folkboat har bara en svensk besättning vunnit Peter Sohl/Per-Arne Johansson/Anders Nilsson och det var 1978 i Malmö i båten Skuff från Sölvesborg. Att köra Folka är väldigt danskt och numera också tyskt.

Dags att börja bestämma sig så det blir en plan för 2024.