Dags att sjunga Laserns lov

Laser är kvar 2024 som herrarnas och damernas Olympic Single Handed Class.
Onödigt drama, eller?
Redskapet är en del av seglingen. Laser är mer än en båt det är segling med Laser.
Klassen har mer än 90000 registrerade aktiva och finns i över 150 länder. Det finns säkert de som gör jämförelsen med flugorna men detta går inte att ogilla.
Det finns Laser att hyra nästan överallt i världen. Är man på semester tar man med sig våtdräkten och kör ett pass. Kan inte bli enklare.
Klassen attraherar både medelåldersgubbar som försöker hantera sina 50-kriser som mig själv och unga tjejer och killar. På Laser GP1 i Malmö var det 14 tjejer och 14 killar i Laser 4.7 och 19 tjejer och 29 killar i Laser Radial som varvades i resultatlistorna. Vilken sport kan visa på att tjejer och killar kan tävla på lika villkor?

När jag satte mig i en Laser igen 2017 hade jag inte en tanke på att jag skulle tävla på Fiji.

Det finns såklart många coolare båtar och jag vill inte säga att det är bara Laser som gäller. Däremot ska man inte ge upp Laserseglingen. Så här efteråt skulle jag såklart skaffat en Laser redan 2001 när jag blev sugen på segla igen.
Tycker ändå OS-guldmedaljören i Laser Tom Slingsby summerar det hela i en intervju jag läste:
If I sailed Lasers every day and that’s all I did, I would have gone quite stale, I think, and I would have lost a love of the sport, whereas I was moving around a lot, and I did sail yachts, and Moths, and all the other boats. Even the really exciting boats like the Moth or the A class, you still do miss the Laser sailing, how pure it is, how it won’t come down to boat work or boat design, or things like that. It comes down to the ability of the sailor.

Att det röstades för Laser betraktar jag bara som att det finns de i World Sailing som fortfarande förstår att segling är mer än nyanser i redskapet.
36-5 för Laser Standard (Men)
37-4 för Laser Radial (Women)

Såklart är det ett stort ansvar de styrande i ILCA tar på sig med en så dominerande klass. Att det är konflikt mellan Laser Performance och ILCA är inget bra. Det är att spilla energi.
Laserklassen behöver komma på tå igen. Det går inte att slumra till.
Vi behöver bygga klassen, varje seglare som är beredd att lägga tid och kraft på att segla Laser är viktig. Att få fram en OS-kandidat är inte det viktigaste för Laserorganisationen. Det är att fortsätta bygga attraktiva evenemang som Europa Cup, nationella GP-serier, nationella mästerskap och att skapa träningsmöjligheter för seglare som vill lära sig segla Laser på hög och låg nivå.

Ny helg nya race eller?

Förra helgen gick Lidingö Runt och Trim Cup i Lomma av stapeln.
134 båtar gick i mål på Lidingö Runt och 14 båtar deltog på Lomma Sails Trim Cup.
Trots en kall vår ökar Lidingö Runt men Lomma Sail Trim Cup drog bra med klassbåtar men det var tunt med performance cruisers. Från över 50 till 14 båtar på ett par år. I år var det utan North Sails sponsring och lokal segelmakare som jagade på folk i sitt nätverk. Jag gissar att Lommabuktens Seglarklubb får tufft att locka deltagare utan den fantastiska sponsring som North Sails gjorde och det engagemang som Martin Strandberg lokalt visade.

Skoj att se att nya gänget fortsätter tävla med Grynet. Tror dock de måste flytta fram i båten.

Nära målgången var de inte heller långt ifrån Team Pro4u i Patrik Forsgrens First 36.7, nu med ny T-köl. De satsade också på genua på runt ö-racet.

Anders Åhmans Grynet blev trea i klassen och 5a totalt. Klassen vanns av Rikard Isbys Mithril och silver vann Mats Victorin i sin X-332 Boxer.
En reflektion jag gör är hur Rikard Isby numera ofta är i topp i SRS med sin Mithril jämfört med då han seglade sin First 30. Samma gäng i två olika båtar i SRS ger topp eller botten resultat. Det är väl som Peter Gustafsson brukar säga. Det jämnar ut sig i SRS alla har rätt SRS tal. 😎
Kul också att se att många av de främsta körde genua i klassen. Efter racen la Patrik Forsgren ut sina 150% försegel till salu. 😊

Att segla i strömt vatten, kolla sjökortet och gör din lokala strömkarta

Att kolla sjökortet var ett av tipsen inför regattan. Jag fick några frågor på detta så jag tänkte visa hur jag förbereder mig när det är strömmande vatten på gång.

Sjökortet utanför Limhamns Småbåtshamn som exempel.

Eniro.se har sjökort över hela Sveriges farvatten så de går bra att använda.

Jag brukar göra så att jag kollar på strömprognosen först sen kollar jag på sjökortet.

Om det står att kappseglingsbanan är belägen utanför Limhamn i Inbjudan så är det ungefär det här området som brukar gälla.

När jag kollar på kortet så följer jag ungefär följande procedur:

• Identifiera bra referenspunkter som du kan komma ihåg under racet
  Här till exempel Högbron, Trindelrännans genomlopp i bron, Piren vid Pisseviken(vi kallar den så för ungarna som badar där gör vattnet otjänligt), Trindelpricken, Ön etc.
• Leta efter uppgrundningar
  På flaket mellan Trindeln och bron hittar ni två kraftiga uppgrundningar. Väster om ön en annan.
• Leta efter trånga passager
  Utanför Ön hittar ni en mellan uppgrundningen och Ön.
• Leta upp djupa kanaler i botten
  De muddrade kanalerna för Trindelrännan och den muddrade Flint rännan är två särskilt djupa.
• Identifiera var vattnet är djupast
  Ute i Öresund är det djupast.

När detta är gjort så skriver jag in på bilden referenspunkterna. (När jag sen går ut för att kappsegla så kollar jag var de är.)

Därefter skapar jag olika breda pilar. Ju smalare pil desto mindre hastighet har strömmen och de tjocka betyder att den har högre hastighet.

Krokig pil använder jag för att symbolisera virvlar. Strömmen virvlar bakom uppgrundningar, bakom uddar eller föremål som sticker ut till exempel långa pirar.

Jag börjar med att rita in krokiga pilar. I exemplet utgår jag ifrån att strömmen rinner söderut så bakom blir då söder om kraftiga uppgrundningar, uddar och pirarmar som sticker ut.

Eftersom strömmen är svagast inne vid land ritar jag in en smal pil på grunt vatten som är så djupt att jag fortfarande kan segla.

Därefter ritar jag in breda pilar i djuprännorna. 

I fallet Limhamn så har vi ett grundflak som tvingar den sydgående strömmen att ta av utåt från hamninloppet mot Trindeln.

Då jag är klar med detta så har jag gjort min egen lokala strömkarta. Den kan då komma att se ut någonting som nedan. 

I Öresund har vi i om man studerar strömprognoserna i huvudsak när det är stark ström antingen sydgående eller nordgående ström. Därför bör jag studera prognoserna under en vecka för att få en känsla för hur många kartor behöver jag. För Limhamn behöver jag göra en till för nordgående ström.

Om man då applicerar resten av tipsen i förra inlägget om ström så vet man att vid de krokiga pilarna ska jag vara uppmärksam på om vågorna blir extra höga eller särskilt låga beroende på hur vinden då blåser så klart.
Inne vid land ska jag vara noga att kolla efter strömgränser. Där ändrar strömmen hastighet ganska påtagligt.
Hoppas det blev förtydligat så här. Förberedelser är allt för att hitta rätt och efter kappseglingen så kan man justera kartan om den inte stämde helt.
Inlägget som jag refererar till hittar ni här.

Röd seglingsledare - äntligen

Efter sommaren 2018 uppfyllde jag äntligen kraven på att ansöka om att nå röd nivå som seglingsledare. Kraven på en blå seglingsledare är att ha kört 4 blå kappseglingar under högst 2 år.

Förra helgen kom Svensk Seglings Patrik Schander ner till Malmö för att examinera mig under 29er GP2. Röd nivå innebär att jag kan vara seglingsledare på nationell nivå och leda kappseglingar som GP och SM.

Det är kul att arrangera race och målet är så klart att få nöjda seglare.

Förutom det praktiska provet av att kunna klara av en nationell kappsegling så skulle ett prov göras. Provet handlade om krav på arrangemang, regelverket kring startprocedurer och vilka beslut man behöver ta som seglingsledare.

För 4 ½ år sedan fick jag klarat av min blåa nivå. Det skulle visa sig att vara ganska tufft att få till fyra race på högst 2 år. Jag hade i planen att göra det på två år men två år i rad fick vi ställa in Gåsaseglingen i oktober och då fick jag bara gjort ett race det året. Det kändes ganska hopplöst ett tag där. Martin Strandberg ringde mig i fjol och undrade om jag inte kunde köra en blå match race segling i Skanör i mars. Det räddade hela grejen så efter Liros Cup i augusti var jag redo att ansöka.
Nu är det klart - gott känns det.

Så här gick det till att få blå nivå:
http://sundetregatta.blogspot.com/2014/10/bla-seglingsledare-antligen-avklarad.html

Att segla i strömt vatten och lär dig gilla det

De senaste två helgerna har över 250 jolleseglare varit i Öresund och fått känna på att segla i strömt vatten. I Malmö körde Malmö Segelsällskap Laser GP1 och Malmö Skiff, 29er GP2, och i Råå arrangerade Råå Jolleklubb seglade E-jolle sitt Elitserie 4 och Zoom8 sitt GP2.

Strömmande vatten påverkar både formen på vågorna, vindens styrka, vindens riktning och på det viset laylines. Jag fick en del frågor från coacherna hur det fungerade med ström.

Med det här inlägget ska jag försöka göra det enklare näste gång för er.

Att segla i strömt vatten och lär dig gilla det.

Ville Korhonen och Edvard Bremer, Brändö Seglare, hittar rätt i ett strömmande Öresund och vinner 29er GP2

Det finns många sanningar där ute som jag tänker nyansera och förklara. Det är ofta förenklade resonemang som har bekräftats med att de någon gång fungerat. Nedan är mina definitioner och syn på sanningarna:

Boga strömmen - när du kryssar i motström och har strömmen framifrån mot dig så betyder att boga strömmen att det lönar det sig att pina och få strömmen på läbogen. Funkar inte. Strömmen skulle då lyfta då dig upp mot märket så du tjänar på att pina på kryssen, anser boga-strömmen-anhängarna.

De som upplevt att detta fungerar går sällan att övertyga om att det där funkar inte. Jag skulle vilja påstå att det är förmodligen en förändring i strömmen de upplevt som gör att vinden vridit med som gör att de vunnit distans på konkurrenterna. Återkommer till detta. 

Strömmen påverkar alla lika - Detta stämmer så klart. Förutsättningen för detta är dock att strömmen ska vara lika över hela banan. Det är aldrig samma ström över hela banan i Öresund. Alltså ett i praktiken meningslöst påstående.

Strömmen påverkar inte vinden utan bara laylines - detta är riktigt om man resonerar om verklig vindriktning. Den vind som påverkar seglen är en kombination av verklig vindriktning(som ett vindkraftverk känner som står fast på botten) och den fartvind som strömmen ger segelbåten. Till apparent wind ska man sen addera fartvinden från båten också. Vinden som seglen känner är då en kombination av vinden som blåser, fartvinden och vinden som strömmen skulle ge båten om det inte blåste. För er som kan linjär algebra är det bara att addera vektorerna.

                      E-jollar på Råå, Elitserien 4 2019, RJK                   Foto: Lasse Fjelddahl

Det är ofta en rejäl missuppfattning att strömmen inte påverkar vinden som seglen känner men det är för att seglaren inte tänker efter. Samma sak gäller seglingsledarna som ibland inte förstått att vinden de känner är samma som vindkraftverket. De står ofta och kollar vindriktningen på ett förankrat startfartyg och lägger banan efter den. Vinden de ska lägga banan efter är den som seglen känner och då gäller det att kompensera för hur strömmen påverkar vinden seglen känner.


Några enkla tips för att hitta skillnader i strömmen:

• Kolla på hur vattnet strömmar kring allt som sitter fast i botten 
  Strömmar det så ser ni enkelt riktningen. Farten på vattnet kan ni snart bedöma ganska bra beroende på hur det porlar. 
• Kolla efter strömfåror. 
  Skiftningar i strömstyrka kan synas i fåror på vattnet. Ställ er upp så ser ni bättre.
• Kolla efter förändringar hos vågorna
  Vågorna blir toppiga om vinden och strömmen går mot varandra och utdragna om strömmen går med vinden. Starkare ström ger mer effekt. 
• Gå igenom ett sjökort över kappseglingsområdet
  Vattnet strömmar snabbare där det är djupt. Finns det grundflak så kommer strömmen att ändras över området. Det strömmar oftast mer på djupt vatten. Det finns några undantag som till exempel om strömmen är på väg att vända eller botten gör att det blir strömvirvlar.
  Om det finns platser där vattnet trycks ihop så strömmar det extra kraftigt. Till exempel runt grund och utstickande uddar.
• Kolla på strömprognosen
  I Öresund finns det bra prognoser på dmi.dk och farvandsvæsenet http://ifm.fcoo.dk.
  Om strömmen ändrar styrka eller riktning så stämmer dessa bra. Kom ihåg att strömmen ändrar alltid riktning först inne vid land och sist på djupt vatten. Om du bara kollar riktningen inne vid startfartyget så kan det vara så att riktningen är tvärtom vid kryssmärket.
• Kolla på vindprognosen
  Om vinden minskar så minskar möjligheten att ta sig fram mot strömmen. Då vänds många resonemang upp och ner.
• Kolla på botten
  Om du seglar i en långsam båt och vinden är lätt så kan du komma att segla baklänges fast båten rör sig framåt i vattnet. Många resonemang som jag för ställs naturligtvis på kant om båten inte rör sig framåt över grund. Jag har varit med på kappseglingar i kölbåt där de vann som kastade ankare först. Många race har förlorats för att de som ledde slog ut i strömmen för tidigt och aldrig kom runt märket för de gick baklänges.
• Kolla efter vindtryck på banan
  Mer tryck på banan ser ofta ut som mörkare platser. Strömmar vattnet kan det vara förödande att tro att det är mer vind. Det kan vara strömmen som skapar skillnaden på vattnet.

Jag tänkte dra ett case som det lätt blir diskussion om. 

Grön och röd båt ska kryssa. Är det höger eller vänster sida av banan som gäller? Förutsättning är att det den sanna vinden(den som ett vindkraftverk känner) blåser jämt över banan.

Tänk efter och skriv gärna ert svar som kommentar.

Notera också att seglingsledningen har varit med på att strömmen påverkar vindriktningen som båtarna seglar i och lagt banan med hjälp av linjebåten som inte ligger för ankar.

• När ni svarat så fundera efter hur ni skulle gjort om det är risk för att vinden minskar så ni gör knappt en knop framåt. 
• Fundera gärna också på om "boga strömmen" skulle fungera här men anledningen är en annan.

Näste gång ni kommer till Malmö eller Öresund och ska kappsegla så kommer ni att kunna testa alla tipsen.

Om det finns önskemål till nästa års Påskläger för jollar i Malmö så lovar jag att hålla ett seminarietillfälle där vi fokuserar på segling i strömt vatten.

Jag bad seglare för 10 år sedan att fundera på samma case. De resonemangen kan ni läsa här om ni tycker det är svårt och inte vill känna er ensamma.

http://sundetregatta.blogspot.com/2009/12/segla-i-strom-en-riktig-julnot-att.html

Här har jag tre andra case att öva på och fundera över.

http://sundetregatta.blogspot.com/2009/12/segla-i-strom-en-riktig-julnot-att_16.html

5-dagars Påskläger i Malmö

Påsklägret i Malmö kom igång i år på allvar. I fjol körde vi Laser Masterseglare själva men i år tog Skånes Seglarförbund och MSS ett initiativ och organiserade ett proffsigt läger. 

Lägret var uppdelat på en tvådagars tävlingsdel och en tredagars träningsdel. Lägret var öppet så av oss Laser Master seglare så bestämde jag och Olof oss för att också vara med på även träningsdelen. 

Hamnplanen var full med Optimist-, E-jolle-, Laser 4.7-, Laser Radial-, Laser standard-, Finnjolle-, 29er- och 49er-seglare

Vi var fem Laser Master standard som var med på tävlingsdelen som gick på lördagen och söndagen. 

Olof seglade säkrast och vann. Vi var tyvärr bara två Laser Master som gick ut i den hårda vinden på söndagen. Jag slog runt i ett race strax innan det var lunch och lyckades fånga märket lina tvärs över seglet. Synd för jag var på väg att runda som tvåa.

Himla jobbig situation som gjorde att jag blev ordentligt nerkyld när jag fick simma för att få bort bojens lina. Jag fick inte upp värmen igen så jag bröt för dagen. Jag slutade tvåa ändå bland Laser Standard så det fick räcka.

På träningspassen första dagen tränade vi på alla moment som hör starterna. Laser och E-jolle körde ihop, 29er i en grupp och Optimisterna i en tredje grupp. 

Riktigt bra träning inför GP1 som också går i Malmö. Det funkade verkligen att köra ihop. Blev tätt och många bra situationer.

Andra dagen mer startträning och strategi träning. 

Tredje dagen ägnades åt taktikträning.

Om man behövde prylar så var Stefan Johansson från Båths på plats med en fullpackad vagn. 

Oscar tog en videosnutt som visar hur vår fleet såg ut.

49er seglarna tog med några av 29er seglarna på en repa sista dagen. Snacka om upplevelse och en morot att fortsätta träna och att inte ge sig.

49er killar i stilstudie

Det var otroligt trevligt att köra blandat med ungdomar i övre tonåren. Några av seglarna gav riktigt goa tips om hur vi kunde trimma och hantera båten. Kul när det funkar även för dem.

Europa, Asien and America står nu utan byggare till Laser, man kan tro det är ett aprilskämt

ILCA har beslutat att ta ifrån Laser Performance i UK rätten att bygga Laser. Detta beror på att Laser Performance vägrat ILCA att inspektera fabriken och bygget av Laser.

Laser fortsätter att byggas i Japan och Australien men man söker nu någon som kan säkra tillgången i Europa, Asien och Amerika. Det lär inte bli brist på Lasers då Performance Sailcraft Australia har kapacitet att bygga alla.
Maktkampen om rätten att bygga världens mest byggda jolle fortsätter alltså.

Läs hela tillkännagivandet här:
https://www.laserinternational.org/blog/2019/03/27/announcement-regarding-ilca-approved-builders/

World Sailing's Offshore World Championship 2020 - Jag börjar känna mig som en gammal skeptisk gubbe

Twohanded i en Luka 30 runt Sicilien i oktober. World Sailing har valt ut Luka 30 som båttyp.
Jag är klart skeptisk men det är väl för att jag är en gammal gubbe. Eller så är det för att jag gjort Rolex Middle Sea Race två gånger.

Det kan bli riktigt riktigt tufft på Rolex Middle Sea Race. Efter att jag såg henne i Dusseldorf är jag skeptisk men ska det vara en billig båt så...

Vågorna på medelhavet är inte att leka med. Att segla full crew är tufft nog men att göra det i en Luka 30 two-handed kan bli riktigt besvärligt. En Mini650 hade definitivt varit ett bättre alternativ känner jag. Frågan är om World Sailing förstår sitt ansvar i valet.

Skanör Spring Challenge 2019 - idag var jag seglingsledare

I år var det så dags igen att ställa upp som seglingsledare för ungdomarnas avslutning på sin Training camp i Skanör. Skanörs båtklubb gör ett grymt fint arrangemang och med bra coacher från Skånes Seglarförbund med Martin Strandberg i täten så kan det bara bli fint. 37 ungdomar var i Skanör i helgen.

Det var tidig start på dagen. Första varningssignal var satt till 09:00 så om jag tyckte det var tufft så var i alla fall alla ungdomarna uppe och hade ätit frukost när jag och Anders Rydlöv kom på plats. Anders och Henrik Eyermann var direktdömande jury på vattnet. Malin Steffensen och Sofia Skoglösa och de andra i klubben är grymt engagerade och tog väl hand om oss och ungdomarna. 

Uppåt dagen sprack solen igenom och vinden la sig lite. Vinden vred något moturs under sista racet innan lunch så det blev till att justera banan. 

 Det var riktigt kul att se hur mycket bättre de blev över dagen. Racen tätnade betydligt och avstånden krympte allt eftersom. 

Mitt på dagen efter att vi kört 8 race var det dags för lunch. Lunchen var en studie i hur mycket en tonåring egentligen kan äta? Gänget i köket var grymma till att trolla fram käk. Bottenlöst.

Fantastisk dag på vattnet och man kan verkligen undra varför de måste trängas så? 

Vann gjorde GKSS, KSSS tvåa och Skanörs ena team vann tredje plats. 

Vi fick nog bästa betyget vi kan få från en av seglarna. Det var när vi bröt för dagen efter att ha genomfört 12 race, varit på havet från klockan nio till tre på eftermiddagen så hör jag från en av båtarna en kille som säger:

- Va, ska vi inte segla mer 😊

D-Zero, Laser, Melges 14 eller RS Aero blir OS-klass 2024

2020 vet vi är Finnjollens sista OS. Argument som att den är den mest krävande jollen styrkemässigt, väl förankrad klass, klassisk OS-båt etc hjälpte inte. Den föll på punkter som att den inte fungerar för tjejer, mindre personer etc. Frågan är väl då 2024 vad ska stora seglare segla?

Laser är det nuvarande valet i enmansjolle. Har det fungerat?

Laserjollen och vi som seglar den har tjänat på OS. Det tycker jag. Kvaliteten på båten har ökat, jollen har blivit av med dumma grejer som böjda aluminium övermaster, trimlinorna går i block idag och fungerar perfekt. Jollen har ändå behållit sin grundidé. Alla är likadana. 

Frågan är vad alternativen kommer att tjäna på att bli OS-klass? Vilka länder kommer att tjäna på alternativen? Kommer seglarna? Kommer seglingen?

Devotis D-one, Laser, Melges 14 och RS Aero testas just nu

Devotis D-zero
Det som i huvudsak skiljer D-one från Laser är att skrovet är betydligt lättare byggt. Båten har utlagt däck för att burka henne lättare. Båten har kolfiberrigg och justerbart mastrake med kilar. Det gör att seglarens vikt kan variera i ett lite större spann. Det hade varit coolare med justerbar rake under gång som på 505.

Designer: Daniel Holman (2014)
Hull length: 4.20 m
Beam: 1.42 m
Hull Weight: 43 kg
Sail Design: North Sails One Design
Mast and Boom: Carbon fiber (CompoTech)
Sail area:
– Grey rig: 8.1 m2 semi soft laminate sail on halyard
– Blue rig: 6.9 m2 semi soft laminate sail on halyard
Rake: Simple and effective adjustment via chocks
Hardware: Harken

Frågan är om den klarar argumenten som Finnjollen inte fixade. Hur stor och tung behöver man vara?

En mer trimbar båt än Laser gör det möjligt för större viktspann utan att behöva byta rigg. Frågan är ändå hur den passar tjejer som väger 60-65kg. 7 kvadratmeter på kryss är ju ändå mycket. Ett skrov som är 15kg lättare än Laser kanske hjälper till?

Det ryktas att Sail Performance har ett avtal att bygga dem. Skulle D-zero väljas istället för Laser så förlorar de inget. Detta talar för den då jollen plötsligt har en möjlighet att spridas utanför RYA i UK.

Jollen har fått en spridning i Storbrittanien, faktiskt samlar de fler än RS Aero. Politiskt sett kan Storbrittaniens röst vara tung men i vilka andra länder finns den? De dikterar mycket inom sporten och har många länder som sina "followers". Alla jollarna som det väljs mellan har starkt fäste i Storbrittanien så det visar redan på hur de manövrerat politiskt.

Laser

Detta är jollen som de flesta ser svart och vitt på. Båten att älska eller hata.

Det finns de som säger att 20min räckte för mig medan andra har seglat i den hela livet.

Det tyngsta argumenten som jag ser det för Laser borde vara att det är den enda jollen i OS 2024 som är förankrad globalt i sporten och spridd i världen. Det finns gott om alternativ till de som inte gillar den.

Argumenten mot Laser är lika mycket dess styrka. Den byggs inte av flera byggare utan bara av Sail Performance och ur ett konkurrensperspektiv är inte OS kriteriet om alternativa byggare uppfyllt. Vilken jolle har det i praktiken av de som det ska väljas emellan?

Jag tycker att väljer man bort Laser kommer OS inte vara något som sportens egna utövare kan känna igen sig i. Det är det i och för sig redan till viss del i och med 49er 49fx och Nacra 17. Ett SM i dessa tre klasser skulle idag inte ens få ett två-siffrigt delatagande. Segling i OS är på väg till att vara en aktivitet utanför utövarnas engagemang. Vad behöver vi övriga då ett förbund till? 

Det finns de inom Laserklassen som menar att det hade gått att utveckla segling i Laser bättre utan OS. Så är det kanske för sportens utveckling blir lättare utan att bekymra sig om OS?

Melges 14

Klassen växer i USA men har inte tagit fart i Europa än. Ovington Boats i Storbrittanien är agent för båten i Europa och med sitt nätverk av återförsäljare kanske den kan börja växa.

Melges 14 är väldigt mainstream och sticker egentligen inte ut på något vis. En välbyggd jolle designad av Reichel/Pugh design. Väger 4kg mindre än en Laser, 55kg, men kostar betydligt mer då den är byggd i kolfiber.

Jag har svårt att se vad skillnad en Melges 14 skulle göra mot Laser. Det finns ju +215000 anledningar till att inte ge sig på ett byte. Jag är väldigt naturligtvis färjad av förankringen i sporten men visst det är säkert en kul jolle och otroligt fint byggd. Jag kollade in jollen för flera år sedan på Boot Dusseldorf och det är verkligen ett kvalitetsbygge.

RS Aero
RS Areor sticker ut med sin grymt lätta skrovvikt, 30kg. Sen kommer rigg, segel och linor till men ändå. Dyrare än Laser men värst tycker jag är att RS boats jolleklasser generellt har kort livslängd. De spottar ut nya modeller otroligt ofta och jag har svårt att förstå att de inte jobbar mer på att sprida sina jollar. Stark position i Storbrittanien. Bååths i Sverige är agent för dem. Christer Bååth brinner otroligt mycket för den här jollen.



Australiensarna som var på Fiji menar att den står på näsan på undanvinden. Det gör ju Laser också om man inte burkar bakåt i hårdvind. De som provade den i Limhamn på prova på dagen var bara positiva. Tyvärr hann jag inte prova på några båtar då jag körde med 505 och de som ville testa den.

Nionde Laserpasset i år. 47 seglarpass har vi gjort i jollarna på MSS i år

Årets två stora race för Malmö Segel Sällskaps Laser Master seglare blir EM i Roses i Spanien och VM i Port Zélande i Holland. Själv sticker jag bara till EM. Vi har börjat ta tag i planeringen och hade vårt första möte innan dagens träning.

Årets första Laser GP går av stapeln på MSS så det gäller att vi kommer igång med vår träning. Vi har gjort 30 Laserpass i år efter en kall avslutning på januari och ett kallt februari så når vi nu +10 pass i veckan.

SM går i Kullavik i början på augusti så till dess ska jag försöka ha gjort 60 pass. Vi får se.

Som jag skrev i förra inlägget så gäller det att ha kontakt med båten och röra sig mer med vågorna och trycka till vid rätt tillfälle. Hängbandet kör jag betydligt mer spänt nu och har flyttat fötterna något längre bak. Känns riktigt bra på kryssen.
Att få upp rörligheten på läns är nästa grej...
Idag var det både Laser, Finnjollar och 29er på vattnet.

Ludde och Ville fick gjort sin årspremiär i onsdags i 29er. Det har verkligen svängt vad gäller temperaturen i luften. Om vi inte räknar Optimistseglarnas utan bara övrig är vi redan uppe i 47 personliga träningspass i år.

Laser Master - jakten på den perfekta burktekniken, länsen

Att segla läns med Laser är en konst i att hålla sig på rätt köl. Det är också den delen av racet som man verkligen kan vinna distans mot konkurrenterna. Här gäller det också att kroppen har kontakt med båten. Jag brukar pressa mig fast mot hängbandet och sittbrunnens kanter. Har man inte kontakt med jollen vurpar man. Nick Thompsson tar det såklart till en annan nivå. 😍
Hittade tyvärr inte den annat än publicerad på Facebook.

också i verkligheten. Inte mycket vila på länsen heller. 😱
Mycket mer framåt bakåt än vad jag lyckas med. Här är alltså mer att hämta...
Jag har särskilt jobbigt när det blir riktigt hårt och man ska hänga bakåt för att inte dyka. Trasslar med hängbandet och rorkulten i de lägena. Mer hårdvindsläns så ska det väl också sitta snart.