Anders Hegardt har gjort 18 000 sjömil med sin Arcona 370 Tina och det var nu dags att lyfta, måla om botten och polera upp skrovet. En rejäl overhaul alltså. Frågade Ante vad som funkat och inte funkat. Nedan får ni listan som Ante skrev den. Har ni frågor så skriv dem i kommentarerna så kan jag be honom svara er.
Ante polerar upp skrovet med Top Gear Marines, http://www.topgearmarine.se
, prylar för att få bort oxiden och att polera upp finnishen.
- När det gäller masten som jag är orolig för så var inte Seldén särskilt intresserade att komma upp och titta utan sa bara att man bör byta all stående rigg, men inte varför. Så mitt beslut är att segla vidare med originalriggen. Nedan har jag gjort en liten lista på underkänt och godkänt.
Underkänt
1. Duogen vattengenerator som har havererat ett flertal gånger. Lager söndertrasade då jag troligen fått in saltvatten i huset. Koppling i plast som går sönder. En dyr produkt och ett fint koncept som endast bör användas i närheten av land så reperationer kan utföras.
2. Solcell solara flexibel typ. Egentligen är det nog mitt eget fel att denna har gått sönder. Luckgaraget visade sig flexa när man då och då trampade där vid segelhantering och detta gjorde att ledarna bröts.
3. Septiktank i rostfritt och svensk skit i kombination med saltvatten dödar allt. Tanken är lövtunn på ett flertal ställe så jag håller tummarna att den håller till Sverige men det är egentligen ganska osannolikt.
4. Lewmars block till focken som skall klara 2200 kg sprack.
6. Seldéns gjutna kopplingar mellan kick och mast respektive bom och mast slits oerhört mycket. Hade föredragit rostfritt här.
7. Seldéns undervant har båda gått av. Kontroll av riggen i övrigt och jag kan inte se några problem med att använda dem hela vägen hem. Nästa koll görs noggrant i Sydafrika.
8. Seldéns travare för fullängdslattorna har gjort djupa intryckningar, manglat ut aluminiumet, i masten då seglet har legat emot masten vid undanvind. Har inte funderat vidare på hur att undvika detta framöver
Godkänt
1. Arcona 370 som jag tycker fungerar helt underbart men givetvis finns det ett och annat som jag hade gjort annorlunda.
2. Gransegel som har klarat strapatserna utan anmärkning över huvudtaget. Jag har nu lagt nytt akterlik i förebyggande syfte.
4. Silva Nexus system fungerar allt men som vanligt så pajar temperaturmätaren.
5. Silvas autopilot har fungerat felfritt.
6. Raymarins VHF
7. Trueheadings AIS
8. Samtliga tre datorer utan anmärkning
9. Inmarsat IsatPhone perfekt funktion
10. Originallinorna från Arcona har varit riktigt bra men har nu bytt revlinorna i förebyggande syfte.
9 kommentarer:
Vad är det för duk i seglen?
/Nyfiken
Kolfiber membran med dubbeltaffeta i storseglet och 106% focken. Är det jag vet.
Storen på bild är panel men kanske inaktuell.
Bilden är aktuell. Den är från Antes atlantöverfart.
Tog den eftersom den visar hans set up som i sig är intressant. 106% rullfocken rullad på Furlex längst fram och han länsar med den mindre focken som han fäst bakom ankarboxen. Den hissas utan förstag och med en rulle. Ungefär som en Code 0.
Naturligtvis ska det vara panel och inte membran.
Undervanten verkar vara en svag länk. Varför går dessa?
Nu senast från danske soloseglaren:
http://www.baadmagasinet.dk/nyheder/nyheder/liebergreen/19123-eksklusivt-interview-med-liebergreen-jeg-sejler-baden-hjem/page
Kan det bero på att de utsätts för fler och eventuellt större dynamiska laster än toppvanten?En ren spekulation.
/Mats
Jag skulle gissa att olika former av korrosion samt utmattning av materialet pga. lastväxlingar har gjort sitt.
Vi kryssade mot Gbg i 14 m/s med nästan ny båt, det blev premiärseglingen i hårdvind. SB undervant började arbeta sig upp genom däcket. Däcket var ordentligt förstärkt och det blev en nyttig påminnelse om vad som kan hända. Undervant dimensioneras med samma diameter som toppvanten och grövre än mellanvanten (2-spridarrigg). Mht till statiskt belastning borde hållfastheten hos UV inte vara ngt problem. Jag tror den höga belastningen kommer när masten krummas och UV hindrar masten att böjas framåt. Plus alla extralaster när man stoppar i vågor och masten vill fortsätta framåt. Kolmast=lättare mast borde minska dom tröghetskrafterna. I mitt fall bidrog också det faktum att masten var ordentligt förkrummad genom att mastfoten var tillbakaflyttad (genomgående mast) och att UV höll emot nedre delen av masten. Nu har vi rakare lik i storen (behöver därför mindre mastkrum) och röstjärnen till UV är flyttade till ruffsidan. En datorbaserad dimensionering är svår att modellera eftersom man måste ta hänsyn till mastens pendling och de accelerationskrafter detta innebär.
2-spridar alu-riggar med vinklade spridare och bara häckstag måste ge en hel del dynamiska laster på undervanten. Dessa är nog inte lätta att ha koll på.
Håller med dig här Anders B.
Har hört en del förklaringar som jag inte tror på typ att det beror på att undervantet hänger löst i lä och på så vis får stryk.
Skicka en kommentar