Ven Runt 2009 - Fan va kast race vi gjorde

Typiskt Ven Runt väder? Börjar bli en ful ovana. :-)
Edward tar över rodret och jag storen. Fighting spirit trots en taskig kryss. Vi är ju inte i mål än eller hur?

Inför årets Ven Runt var förväntningar stora. Kanske för stora vet inte.
Vindprognosen vi bestämde oss för var DMI´s. dagen skulle börja med sydlig vind som vid 11-12 tiden skulle vrida till sydväst och öka till 11-14m/s. Nordgående ström.
Seglingsledningen valde att lägga en lång kryss ner till Knölen vid Borstahusen. Därefter var det runt ven på en spetsig slör mot vens norra. In mot rydebäcks golfbana på en lite djupare slör och sen ytterliggare en slör mot Råå.
I klassen fanns en blandning av gennackerbåtar och spinnakerbåter. Den långa spetsiga slören mot Vens norra skulle bli tuff för oss med spinnakers. Det blir tufft mot gennakerbåtarna i år.
Det svåra vägvalet blev om man skulle ut och kämpa mot strömmen och hoppas på att tiden i prognosen stämde med SV-vridet.
SV vridet skulle komma när regnet slutade. Jag räknade med att vi skulle se en ljusning på molnen innan vridet skulle komma.
Hur som hellst vi valde att ta oss innåt land och försöka känna när vridet var på gång.
Starten hade när vi checkade linjen en lovartsfördel. Vi bestämde oss för att komma bakifrån och ånga på mot startbåten och ta en lucka med full fart. Vi intar positionen och börjar köra mot linjen. Då vrider vinden emot och det blir plötsligt läfördel. Vi får brått om för att hinna ner. Vi sätter full fart. En bit ner i lä finns Meyer i J-133. Det är lugnt vi har en kort bit in mot land innan alla måste slå utåt igen. Ingen risk att bli nerkörd. Vi är på linjen nästan i lä på skottet. Det här börjar bra.
Lokalseglarna Ola Bruno och Lars-Erik Sylvin väljer tydligt strömlä. Yxi, X-35, fortsätter ut mot Ven tillsammans med en First 40.7. De har det tufft i motström. Vi tycker vi har koll. Båten går bra. Ingen besvärande sjö här inne vid land. Vid revet strax innan Ålabodarna är vi längst in, här tjänar vi ytterliggare. Jag tycker att vi har grepp om racet. När vi är vi Ålabodarna så drar strömmen oss närmare layline. Vi har hela tiden seglat långt över. Vad ska vi göra nu??
Vi bestämmer oss för gå innåt igen. Lars-Erik Sylvin har gått bra med sin X-34 nu när vinden ökar. Vindvridet kom och de som gick uppmot Ven har tjänat rejält. Vi blir rökta rejält. Nu får vi kryssa upp mot Knölen i både motvrid och ström. Djävla skit. Vinden ökar och vi börjar diskutera om vi ska ta ett rev. Jag tycker vi är för nära rundningen (30 min kvar på kryssen)Anders Lind vill som vanligt. Jag avgör - vi kör vidare.
Igårkväll kollade jag på GPSéns tracking. Det är grymt att se vad skiftet till SV gör mot oss. Lars-Erik har gått bra därute och är ifatt oss igen. Vi väljer att slå på dem och följa med innåt. Vi slår för nära och gör ett dåligt slag och focken fastnar i mantågstöttan med ett hål som följd. Vi blir nerkörda. Kasst helt enkelt.
Diva 38 och Ola Bruno i sin JOD 35 är fortfarande bakom.
Nu blåser det runt 12 m/s. Vi har för mycket uppe. Det har X-34 också. Sjön är hög och krabb. Vi har tappat bort oss här. Svårt att göra rätt. Vi har ingen riktigt fungerande back-up strategi.
Ombord blir det också ett missförstånd när vi har ca en distansminut kvar. Bertil mot navigationen missförstår mig om vi ska upp mot layline för att komma rätt mot knölen. Vi kommer för långt upp långt över layline. Djäkla skit II. Tycker jag. När vi närmar oss så hade vi förseglat oss men inte så farligt som jag tyckte. Rätt med den otroligt starka strömmen vid pricken. Lind meddelar att det dyker upp en Express ifrån lä. Vi bestämmer oss för att falla bakom. Vi får inte ner henne på kurs utan rodret släpper och vi får kasta runt henne för att undvika krock. Hu. Kändes plötsligt som stock car racing. Vi halkar nedan för pricken innan vi får ordning igen och får slå en gång till. En olycka kommer sällan ensam som man säger. Lars-Erik drar iväg.
Så här får man inte segla. Vi biter ihop och kör igen. Efter rundningen har vi ungefär TWA 125 grader. Här är vi inte riktigt överrens om det går eller. Vi har tidiagre sagt att det är bättre att hissa på och ta ner än att fega. Samma sak hände i fjol. Diva 38 hissar och broachar. Vi klarar att ha dem bakom och i lä länge. Vinden öppnar lite och de drar om. Vi hissar. Det går alldeles utmärkt. Djävla skit III. Naturligtvis skulle vi hissat.
Slören från Norra Ven går odramatiskt. Inte särskilt mycket händer. En Melges planar i fatt oss inget att göra.
Seglingsledningen utnyttjade nu pricken inne vid Rydebäck och det är inte mycket utrymme i gippen. Det grundar snabbt upp. En splits på nedhalet brister innan gippen och bommen far till väders och broachen är ett faktum. Vi får inte loss suggan i lä och bommen kommer innan för förstaget i lä. Vi får till slut loss suggan och båten rätar på sig. Nedhalet har lindat sig fast på läskotet och vi får hämta kniv medan vi kör spinnakern flying mot mål.
Vi får använda skotet i lovart som nedhal och Jacob sliter med det.
Ven Runt 2009 är över vi går i mål strax för Ola Bruno. Vi kom ohjälpligt sist i klassen. Tuff återhämtning krävs, debriefing etc.
Det som var skönt att känna var att vi har fart i båten. Det har tagit det här året och många timmar. Vi lade upp en strategi och höll oss till den. Sen att den inte höll och var rätt är en annan sak. Rollerna börjar sitta ombord. Att köra mot gennakerbåtar på spetsiga slörar går inte men att välja fel väg är mycket värre.
På lördag är det Saltholm runt. Nu gäller det att kunna släppa den negativa insättning som resultat blev och fokusera på det vi gjorde bra.
Vi kommer tillbaka nästa år. Bra bana. Svåra val skulle göras.
Tuff klass med duktiga seglare. Det är så det ska vara.