Våra funderingar kring kolfiber rigg har övergått i att också omfatta en ny köldesign efter diskussioner med Maarten Voogd. Uppenbart att vi inte hinner att fixa båda till säsongen.
Jag har bestämt mig för att försöka fixa en rod-rigg för att matcha vår nya 3Di-fock.
John Mast ligger nära. Vi får se om de kan fixa det. Sen Peder Edman avvecklade så är de våra närmaste riggare. Seldéns närmste riggare finns i Göteborg och man tycker ju att det borde vara enkelt att ringa dem och säga - likadan fast med rod, vad kostar det?
Läs mer här:
http://www.easyrigging.com/cable-comparison/easyrigging-cable-comparison-tests/
11 kommentarer:
Spännande, angående kölen, vad planeras att förändras?
/Johan D35
Jag har låtit SimonisVoogd göra en ny design när det gäller fen- och bulbprofiler. Vi håller på att göra detaljerade konstruktionsritningar för att se hur långt vi kan ta det.
Vi bestämde oss mitt i designarbetet att vi ska checka så att vi inte ökar motståndet av bulben eller får turbulens på fenan med deras nya design genom att göra en CFD koll. Chalmersjobben som är gjorda har en del designkriterier som inte helt stämmer med kölens design.
Det är en lätt köl med mycket låg tyngdpunkt med bibehållet rätande moment om man ska summera det.
Kolla egenskaper av wire, Dyform och rod: http://www.navtecriggingsolutions.com/rigging.html
Det är inte alls klart att du får mindre sagg med rod! Oftast väljer man mindre diameter för mindre vikt och vindmotstånd. Då kan det bli större sagg.
Kolla med Lasse Lind, han har koll på vem i Skåne som kan hjälp dig.
Høres spennende ut med ny kjøl. Det må vi få vite mer om. Når det gjelder rod vs pbo, så er det en annen ting som også er viktig, nemlig vekt. Rod er definitivt det tyngste, og jeg vet at det er blitt gjort sammenligninger mellom standard wire og pbo på en 37 forts båt. Den forksjellen tilsvarte en person på 70 kg på ripen. Det er noe en definitivt bør ta med i regnestykket. Selv har jeg pbo i akterstaget
Ja, PBO är lockande men det är känsligt för slitage och det blir stor diameter.
Maarten Voogd tyckte vi skulle satsa på Dynema DynaOne. Det motsvarar ca 18-20kg viktbesparing.
Maarten föreslog att gå upp i diameter på förstag för att få ner sagg. Det hade de gjort på de engelska Dehler 34SV.
Rod är trevligt eftersom att det är lättrimmat. När man sträcker upp riggen så blir det stumt meddetsamma och inte långsamt och segt som med wire. Således hittar man läget direkt. Däremot är jag inte så säker på att man på en partialriggad båt med aluminium mast och utan backstag kan göra någon märkbar skillnad genom att byta till rod. Gissningsvis är det mesta av sagget i förstaget uppkommet av kompressionen i maströret. Aluminium är i det avseendet inget bra material. Vidare kommer även krumningen av masten att påverka. På en partialrigg kommer mitten på masten att böja vid varje våg man passerar.
En kolmast klarar kompression avsevärt mycket bättre och läggar man till backstag som slutar vid förstagsinfästningen så påverkas förstaget direkt utan att kraften först ska gå via akterstag och kaltopp. Lägger man sedan till checkstag som slutar någonstans på mitten av masten, så har man även fått kontroll på krumen så att masten inte böjer vid varje våg. Att flytta sidovanten en rejäl bit bakåt skulle också ge effekt.
Håller med dig i princip men då ska masten ha raka spridare.
Fullständigt feltänk att ha backstag på en mast med 22graders spridare.
Idén med rod är att få masten att stå som man ställt in den, som du också säger Jan.
En rigg som vår måste vara rak för att fungera annars blir det kompression av allt ihop. Det blir extra känsligt för töjningen som blir olika i alla vanten beroende på att belastningen är olika.
Är det lönt med alla dessa uppdateringar på en 15 år gammal båt?...förutom för leverantörerna då.
För 15 år sen var hon inte ens påtänkt. Hon designades 2007 av SimonisVoogd och prototypen byggdes sommaren 2007. Dehler levererade de första till England vintern 2007/2008 då de vann Hamble Winter series. Vi fick Grynet på sommaren 2008.
Förutom nya segel så är detta första grejen vi egentligen uppdaterar på henne.
http://sundetregatta.blogspot.se/2008/06/s-blev-d-ntligen-jungfruturen-av-med.html
Många äldre konstruktioner har ju visat sig konkurrenskraftiga i ORCi efter uppdateringar.Jag tänker på First 36,7, Salona 37, Dehler 36, X42, First 40, Arcona 34 etc. Flera svenska och finska toppbesättningar som "bytt upp sig" till modernare konstruktioner har fått vänja sig med betydligt blygsammare placeringar än vad de hade med sina äldre båtar. Delvis beror det kanske på andra vindförhållanden på våra breddgrader jämfört med de förhållanden som de nyare båtarna är konstruerade för. Det behöver därför inte vara någon dålig ide att uppdatera Grynet.
Skicka en kommentar