Vintern 2014/2015 dök det upp blåsor i Gelshield epoxifärgen. Det var inte böldpest eftersom det var i skiktet mellan gelcoat och Gelshield. Jag petade lös all lös epoxi och spacklade igen hålen som uppstod med Hempel Expoxy Filler.
Vid upptagningen på hösten 2015 hade det bara dykt upp ännu fler blåsor i Gelshielden. Jag bestämde mig då för att göra om hela jobbet och slipade ner tills det var gelcoatrent.
Eftersom hösten var varm så hann jag lägga 5 lager ny Gelshield omväxlande grön och grå. När jag sen slipade Gelshielden jämn så slipade jag igenom på en fläck.
På området som det blev tunt på blev de fem nya lager och på övriga rodret tre nya lager ovanpå de fem första. Totalt åtta lager epoxy.
Go känsla när det sista lagret är lagt. Dags att slipa. Bosse Fransson tipsade om att spraya svart billackfärg innan slipning. Då skulle man se porerna lättare. Kändes väl avancerat så det gjorde jag inte utan slipade med 250 och 400 vattenslippapper innan målning. På med ett lager VC17 efter tips från Anders Bergmark. Jag hade egentligen tänkt måla rodret orange med hård färg så man skulle se eventuell beväxning lättare. Anders hade redan provat detta med ganska kass resultat och rekommenderade vanlig VC17 för Västkust istället.
När jag kom ner igår morse och granskade ytan så kändes den inte tillräckligt slät. Jag provade på ett område med att slipa av VC17. Det syntes då tydligt små kaviteter i ytan som lyste i solen.
När båtgrannarna som cruisingseglar började prata om dimples i golfbollar och att det gjorde dem snabbare så avgjordes saken.
Bara att ta fram våtslippapper igen. Ska det nu vara VM finish i år så ska det. När det inte syntes några VC17 prickar längre så var det dags igen med ny VC17.
Närbild på ytan nu. Inga kaviteter utan en helt tät yta.
Om jag får göra det här en gång till så ska jag prova med svart sprayfärg som Bosse Fransson tipsade om innan jag slipar sista gången.