tisdag 26 augusti 2008

En rapport från Öresunds mest lovande junior - Filip Bolmgren

En rapport från Skånes mest lovande junior Filip Bolmgren i från Wiken. Filip letar fortfarande efter rätt partner i 470.
Det är inte bara på stora havskryssare som gastar ska funka.
Lycka till med satsningen Filip.

I och med det rådande gast läget bestämmde jag och min lillebror Viktor oss för att göra en sommar satsning i 470 då han skulle återvända till usa för studier vid sommarens slut. Målet var JVM i Polen i slutet av sommarn. Förutsättningarna var desto blygsammare. Jag hade endast timmar som rorsman i 470 som erfarenhet, än mindre hade min bror, han skulle gasta i trapets, helt utan erfarenhet som gast.

För att komma in i båten och förbereda oss inför JVM bestämmde vi oss för att segla Kieler Woche. Väl nere i Kiel visste vi inte vad som väntade oss. Jag hoppades på lättare vindar så vi inte skulle behöva lägga att energi på att ligga på rätt köl, Sade jag att Viktor aldrig seglar spinnacker innan? Men det var givetsvis precis vad vi inte fick. Dagen vi anlände var dagens seglingar avbrutna pga. för mycket vind. Som vi skåningar brukar uttrycka det var det oxbrall hela veckan som följde. Målet var att inte komma sist, vilket vi ganska snabbt förstod att vi skulle lyckas uppnå. Efter snabbt omvärderande var det en topp tio vi skulle kämpa för, och visst satt den, en 9a, vad kommer då härnäst? En spik i silverfinalen. Allt kändes bra, i och för sig var det inte ovanligt att bror min plötsligt låg bakom båten och höll i sig enbart i fockskotet, men sånt händer väl alla? Vi hade bra kryssfart, masten längst fram i 9ms, så ska det väl vara? Yes! Lyckat vägval och planing på större delen av förstakryssen ledde vi med va 10 båtlängder. En aningen förvirrad rorsman frågar sin gast, - det är väl fortfarande innererlop? Det tror jag var svaret som följde... När vi insåg att så inte var fallet lovade jag för att sätta kurs mot halvvindsmärket, dock uppfattade inte Viktor att vi skulle göra dett med spinnackern uppe, så han gick ner i lä för att plocka ner... Så var vi sist igen. Summa summarum fick vi en hel drös båtar bakom oss, 8 st, vi var nöjda.

Polen var sommarens äventyr, nu skulle vi se vad en sommars segling kunde resultera i. Efter träning i en tromb och en torr invigning var det dags. Taggade till tusen gick vi ut och rundade första märket 7a, men insåg mycket snabbt vad små misstag kan straffa sig när det är så tight. Kryssfarten mycket god medan undanvindsseglingen lämnade mycket att önska, av förklarliga orsaker. De flesta race följde i detta spår, dock utvecklades undanvindfarten betydligt i slutet av regattan. Vi slutate som 16 i silverfinalen, ett resultat jag inte skämms för, men det skulle kunnat vara så mycket bättre om bara inte...

1 kommentar:

Anonym sa...

Örnbrall heter det! Molnen brukar även vara ollonlila då. :-))