Sølvroret med Atomic
Kom för sent ut till start och blev tvungen
att köra motorn till 2 min före för att vara säker på att vara på rätt sida då
startskottet gick. Vi fick köra motor till 1 minutssignalen pga strömmen. Hann
precis stuva ner motorn under däck innan starten gick.
Fifibel en av två tyska Mini proto låg
jämnsides, skepparen Andre skakade på huvudet åt vår dåliga start. Jag var glad
att jag hunnit rätt sida linjen och fått undan motorn.
Gled iväg med strömmen. Såg att Ole med proto
158 låtit sig driva för långt norrut och nu kämpade sig in mot strömfåran igen.
Jag svängde tidigare och gled fort förbi. Immo med den ena Argo 650:n hade
tydligen lyckats både tajma starten och valt rätt spår för han bara försvann.
Stefan Danielsson i sin Argo 650
Det var lite annorlunda men väldigt spännande
att istället för att spana vind spana ström, titta på de framförvarande o
försöka följa de som drev snabbast.
Plötsligt kom det en vindpust en bit från mig
och med den kom Ole och Stefan förbi mig.
Snart hade vi avverkat den smala delen och
strömmen kunde inte längre hjälpa oss men då börjar det minsann blåsa lite.
Bara att hissa lilla gennakern och skära iväg så högt det går. Känns lite
orättvist att Stefan går lika högt med sin stora blåsa. Ole har ökat på sitt
försprång men Stefan har jag häng på.
Men så ser jag hur Ole får falla av mer o mer
tills han kommer för nära land och tar nere sin stora gennaker. Han tuggar
sedan höjd ett tag för att sedan hissa på igen, sådär effektivt då både jag och
Stefan nu går förbi.
Ole med stora spinnaren
Vi drygar ut avståndet ganska rejält innan vi hamnar i
bleke. Stefan en bit från mig, han får såklart vind först och rycker ifrån. Jag
har nu alltså Fifibel och Ole bakom mig, den tredje tyska båten har jag inte
alls sett till. Stefan och Immo ligger före, Stefan inom synhåll men Immo ser
jag inte längre.
Sakta sakta närmar jag mig Stora Bält brons
västra del, jag vet att de stora båtarna inte kommer under här utan måste ut
till östra delen. Hörde av en dansk kvällen innan att med 12 meter mast så
kommer man under var som helst men börjar nu att undra på om man kan lita på
det. Kollar sjökortet men där står bara att de farledsmarkerade gatten har fri
höjd 18 meter men dit är det långt. Jag bestämmer mig för att lita på dansken o
seglar under i 5:e facket från land, känns om att det var jävligt tajt men det
var säkert många decimeter till godo :)
Nu kommer det mer lagom med vind men såklart
vrider det emot så det blir till att kryssa. Jag och Stefan kommer ifatt och
går förbi varandra flera ggr under kvällen och natten. Jag går ner o sover
10-15 minuter på vart styrbordsben, låter gummisnodden styra. Har äntligen fått
igång min autopilot men den styr inte på vind (vindinstrumentet är nog
felkopplat bara) och säkert skulle den tagit för mycket ström. Ibland vaknar
jag av att båten ändrar kurs då vinden plötsligt droppar och trycket i seglen
försvinner, upp o styra tills vinden stabiliserar sig igen.
Har hela tiden varit noga med att äta, dricka
o sova så fort tillfälle ges, är alltså ganska pigg och utvilad då gryningen
kommer. Stefan pekar o säger där kommer Ole och minsann kommer han i en farlig
fart nu då vinden ökar. Vi närmar oss Lilla Bält så jag är inte sugen på att
pumpa i vattenbarlasten. Det tar bortåt 4 minuter för den att rinna från sida
till sida så det fungerar inte i trånga farvatten. Är ett jävla jobb att pumpa
in men jag inser att jag nog måste om inte Ole ska komma förbi så jag pumpar
men ändå känns det lite overpowered så jag tar två rev. Sådär nu håller jag
avståndet men det är nu bara någon båtlängd. Så lättar det ur och jag är snabb
att slå ut reven, Ole väntar lite o vips är jag ordentligt före. Seglar på i
närmre en timme innan det ökar på igen så jag tar ett rev.
Seglar in i Lilla Bält, fortfarande ganska
brett så jag behåller vatten barlasten. Revet slås ut så fort det minskar lite
i vindstyrka. Är nu rädd att det ska fortsätta blåsa lika hårt, skulle innebära
att jag måste ta ett par rev då jag blir tvungen att släppa ut barlasten men
det minskar mer precis då det börjar smalna av och jag släpper ut barlasten
utan att behöva reva.
Hört att vi skulle behöva ankra i Lilla Bält
men med bleke och motvind är vi där så sent att tidvattnet håller på att vända
så det slipper vi, skönt!!
Kryssar västerut i norra delen av Lilla Bält,
då farleden vrider av söderut är det skönt att släppa av o segla lite öppen bog söderut. Jag har valt
att inte använda mina code0 då det är ett företag att fälla fram peket på
Atomic då man seglar solo. Saknar ett
litet extrapeke att dra fram det riktiga peket via så jag måste fram och dra
peket rakt fram för hand o sen hålla i linan som inte är låst tills jag kommer
åt att låsa den. Dessutom klarar man att gå väldigt högt med code5 men inte
såhär högt. Tänker att efter sista trånga passagen ska jag ändå prova för nu
ser jag att Ole tar in på mig igen. Vinden ökar och jag pumpar in barlasten.
Förbereder peket, sätter det ganska rejält åt lovart och spänner det stenhårt
neråt. Går igenom sista trånga och försöker genast sätta code5. Drar fram
tacken halvvägs, hissar och tar hem det sista på tack. Seglet piskar i vinden,
skotar hem men ser då hur peket genast börjar höjas och dras ner mot
centrumlinjen. Bara att släppa tack och fall o samla ihop tygskynket igen.
Ganska öppet åt lovart nu så vågorna hinner
bygga på men de kommer ju nästan precis från sidan så hopplöst att surfa, Ole
närmar sig. Han har ju canting keel som tydligen är mer optimalt på denna
bogen. Jag tänker att min extravikt kanske gör att jag inte kommer loss o
surfar, släpper alltså ut barlasten igen men nu bara kränger det då det kommer
en vindpust och jag kommer aldrig loss ändå. Ole däremot går med konstant
lutning och får till lite surfar. Såklart bara tågar han förbi.
In söder om nästa ö, nu är det närapå rakt
österut mot Svendborg bara lite öar och grus att akta sig för. Undrar varför
inte Ole hissar, närapå plattläns nu ju.. Jag drar då upp min lilla code5 igen
topphissad men får den inte att fylla.
Ser nu varför Ole inte hissade, ön söderom har
en låg rygg med rullsten som går norrut i en lång båge som inte syns förränn
man är obehagligt nära. Såg ju det i sjökortet men trodde det var det mest
norra man såg på långt håll. Ner med gennakern och gippar. Tar mig förbi
stenröset, gippar och hissar på fast nu med det lägre fallet. Går fint att
platta men behöver komma längre söderut så skär allt vad det går. Ekolodet
piper, vet ju att det ibland mäter till kölen så antar att det är det som
händer men tittar ändå ner på instrumentet. Ooops det visar ju inte kölens 1,7
utan 2,3!!! Vaffan här ska väl inte vara grunt, kollar sjökortet. Visst fan,
där är en grön jag måste norrom, plattar ner allt vad det går o får kurs på den
gröna. Ekolodet piper konstant och visar 2,0 – 2,7 - 2,3 - 1,9... 2,5 – 2,8 - 3,1 puh, faran över... Kör vidare en bit till
innan jag skär iväg allt vad det går för att klara den röda som kommer näst.
Ser nu att Ole fått upp sin stora spinn o tänker fan så orättvist, klart han
törs det som är hemma i vattnen här. Jag seglade Fyn rundt 2002 med Micke i
hans Rj85... Jaja jag har då gjort vad jag kan men han lär ju inte stanna o
vänta på mig.
Ser hur Ole kör slalom mellan ett antal
motorbåtar, jag letar febrilt efter sjömärken och fyrar jag ska följa men
motorbåtarna är ivägen, vänta nu fan där är en Mini mitt ibland dem, med bara
storen uppe o den fladdrar mest. Japp det är en Argo650, alltså Immo som gått
på och nu precis fått hjälp att komma loss. Jag seglar förbi, ser fortfarande
inte fyrarna jag spanat efter. En av båtarna förföljer mig o skriker något på
tyska om reef... Men det ska ju vara lugnt en bra bit till fast nu är det
riktigt mörkt och jag ser inte sjökortet så jag kan inte bekräfta det utan att
få fram ficklampan.
Nåja, Ole lär ju tuffa på med sin stora blåsa och Immo
verkade lite skärrad, glider sakta fram efter mig för bara storen så jag lär ju
få en andra plats av Minisarna hur jag än gör. Ner med spinnen och kollar
sjökortet, fan jag kunde fortsatt som jag trodde. Men nu är det iallafall
lättare att hitta fyrarna, blåser på ganska bra + medström så det går bra fort
även utan spinn.
Kör ifatt och förbi en stor Bavaria :)
Ser två akterlanternor
till lite framför, kan väl inte vara Ole ändå? Han måste väl vara längre fram?
Eller?? Närmar mig bron vid Svendborgsund. Plötsligt riktas en strålkastare
rakt emot mig från det farledsmarkerade facket, lär ju vara någon stor båt som
vill att jag ska flytta mig men hur fan ska jag se det om de bara bländar mig??
Äntligen riktar de lampfan åt ett annat håll så jag ser styrbords och
babordslanternorna och motorgångslanternor däremellan. Men visst är det Ole som
de nu lyser på o han är inte många båtlängder före :) Styr undan för båten som
bländat mig och seglar under bron i nästa fack, Ole går ytterligare ett fack
bort. Jag närmar mig fort nu...
Vi är lika men väldigt nära linjen, vem ska få
tut först?? Det blev jag!!! Ca en halv båtlängd före Ole!
Kunde knappt fatta
det, jag var alltså första Mini i mål!!! YES!!! Underbart!!!
.jpg)
