Att segla i strömt vatten, kolla sjökortet och gör din lokala strömkarta

Att kolla sjökortet var ett av tipsen inför regattan. Jag fick några frågor på detta så jag tänkte visa hur jag förbereder mig när det är strömmande vatten på gång.

Sjökortet utanför Limhamns Småbåtshamn som exempel.

Eniro.se har sjökort över hela Sveriges farvatten så de går bra att använda.

Jag brukar göra så att jag kollar på strömprognosen först sen kollar jag på sjökortet.

Om det står att kappseglingsbanan är belägen utanför Limhamn i Inbjudan så är det ungefär det här området som brukar gälla.

När jag kollar på kortet så följer jag ungefär följande procedur:

• Identifiera bra referenspunkter som du kan komma ihåg under racet
  Här till exempel Högbron, Trindelrännans genomlopp i bron, Piren vid Pisseviken(vi kallar den så för ungarna som badar där gör vattnet otjänligt), Trindelpricken, Ön etc.
• Leta efter uppgrundningar
  På flaket mellan Trindeln och bron hittar ni två kraftiga uppgrundningar. Väster om ön en annan.
• Leta efter trånga passager
  Utanför Ön hittar ni en mellan uppgrundningen och Ön.
• Leta upp djupa kanaler i botten
  De muddrade kanalerna för Trindelrännan och den muddrade Flint rännan är två särskilt djupa.
• Identifiera var vattnet är djupast
  Ute i Öresund är det djupast.

När detta är gjort så skriver jag in på bilden referenspunkterna. (När jag sen går ut för att kappsegla så kollar jag var de är.)

Därefter skapar jag olika breda pilar. Ju smalare pil desto mindre hastighet har strömmen och de tjocka betyder att den har högre hastighet.

Krokig pil använder jag för att symbolisera virvlar. Strömmen virvlar bakom uppgrundningar, bakom uddar eller föremål som sticker ut till exempel långa pirar.

Jag börjar med att rita in krokiga pilar. I exemplet utgår jag ifrån att strömmen rinner söderut så bakom blir då söder om kraftiga uppgrundningar, uddar och pirarmar som sticker ut.

Eftersom strömmen är svagast inne vid land ritar jag in en smal pil på grunt vatten som är så djupt att jag fortfarande kan segla.

Därefter ritar jag in breda pilar i djuprännorna. 

I fallet Limhamn så har vi ett grundflak som tvingar den sydgående strömmen att ta av utåt från hamninloppet mot Trindeln.

Då jag är klar med detta så har jag gjort min egen lokala strömkarta. Den kan då komma att se ut någonting som nedan. 

I Öresund har vi i om man studerar strömprognoserna i huvudsak när det är stark ström antingen sydgående eller nordgående ström. Därför bör jag studera prognoserna under en vecka för att få en känsla för hur många kartor behöver jag. För Limhamn behöver jag göra en till för nordgående ström.

Om man då applicerar resten av tipsen i förra inlägget om ström så vet man att vid de krokiga pilarna ska jag vara uppmärksam på om vågorna blir extra höga eller särskilt låga beroende på hur vinden då blåser så klart.
Inne vid land ska jag vara noga att kolla efter strömgränser. Där ändrar strömmen hastighet ganska påtagligt.
Hoppas det blev förtydligat så här. Förberedelser är allt för att hitta rätt och efter kappseglingen så kan man justera kartan om den inte stämde helt.
Inlägget som jag refererar till hittar ni här.

Att segla i strömt vatten och lär dig gilla det

De senaste två helgerna har över 250 jolleseglare varit i Öresund och fått känna på att segla i strömt vatten. I Malmö körde Malmö Segelsällskap Laser GP1 och Malmö Skiff, 29er GP2, och i Råå arrangerade Råå Jolleklubb seglade E-jolle sitt Elitserie 4 och Zoom8 sitt GP2.

Strömmande vatten påverkar både formen på vågorna, vindens styrka, vindens riktning och på det viset laylines. Jag fick en del frågor från coacherna hur det fungerade med ström.

Med det här inlägget ska jag försöka göra det enklare näste gång för er.

Att segla i strömt vatten och lär dig gilla det.

Ville Korhonen och Edvard Bremer, Brändö Seglare, hittar rätt i ett strömmande Öresund och vinner 29er GP2

Det finns många sanningar där ute som jag tänker nyansera och förklara. Det är ofta förenklade resonemang som har bekräftats med att de någon gång fungerat. Nedan är mina definitioner och syn på sanningarna:

Boga strömmen - när du kryssar i motström och har strömmen framifrån mot dig så betyder att boga strömmen att det lönar det sig att pina och få strömmen på läbogen. Funkar inte. Strömmen skulle då lyfta då dig upp mot märket så du tjänar på att pina på kryssen, anser boga-strömmen-anhängarna.

De som upplevt att detta fungerar går sällan att övertyga om att det där funkar inte. Jag skulle vilja påstå att det är förmodligen en förändring i strömmen de upplevt som gör att vinden vridit med som gör att de vunnit distans på konkurrenterna. Återkommer till detta. 

Strömmen påverkar alla lika - Detta stämmer så klart. Förutsättningen för detta är dock att strömmen ska vara lika över hela banan. Det är aldrig samma ström över hela banan i Öresund. Alltså ett i praktiken meningslöst påstående.

Strömmen påverkar inte vinden utan bara laylines - detta är riktigt om man resonerar om verklig vindriktning. Den vind som påverkar seglen är en kombination av verklig vindriktning(som ett vindkraftverk känner som står fast på botten) och den fartvind som strömmen ger segelbåten. Till apparent wind ska man sen addera fartvinden från båten också. Vinden som seglen känner är då en kombination av vinden som blåser, fartvinden och vinden som strömmen skulle ge båten om det inte blåste. För er som kan linjär algebra är det bara att addera vektorerna.

                      E-jollar på Råå, Elitserien 4 2019, RJK                   Foto: Lasse Fjelddahl

Det är ofta en rejäl missuppfattning att strömmen inte påverkar vinden som seglen känner men det är för att seglaren inte tänker efter. Samma sak gäller seglingsledarna som ibland inte förstått att vinden de känner är samma som vindkraftverket. De står ofta och kollar vindriktningen på ett förankrat startfartyg och lägger banan efter den. Vinden de ska lägga banan efter är den som seglen känner och då gäller det att kompensera för hur strömmen påverkar vinden seglen känner.


Några enkla tips för att hitta skillnader i strömmen:

• Kolla på hur vattnet strömmar kring allt som sitter fast i botten 
  Strömmar det så ser ni enkelt riktningen. Farten på vattnet kan ni snart bedöma ganska bra beroende på hur det porlar. 
• Kolla efter strömfåror. 
  Skiftningar i strömstyrka kan synas i fåror på vattnet. Ställ er upp så ser ni bättre.
• Kolla efter förändringar hos vågorna
  Vågorna blir toppiga om vinden och strömmen går mot varandra och utdragna om strömmen går med vinden. Starkare ström ger mer effekt. 
• Gå igenom ett sjökort över kappseglingsområdet
  Vattnet strömmar snabbare där det är djupt. Finns det grundflak så kommer strömmen att ändras över området. Det strömmar oftast mer på djupt vatten. Det finns några undantag som till exempel om strömmen är på väg att vända eller botten gör att det blir strömvirvlar.
  Om det finns platser där vattnet trycks ihop så strömmar det extra kraftigt. Till exempel runt grund och utstickande uddar.
• Kolla på strömprognosen
  I Öresund finns det bra prognoser på dmi.dk och farvandsvæsenet http://ifm.fcoo.dk.
  Om strömmen ändrar styrka eller riktning så stämmer dessa bra. Kom ihåg att strömmen ändrar alltid riktning först inne vid land och sist på djupt vatten. Om du bara kollar riktningen inne vid startfartyget så kan det vara så att riktningen är tvärtom vid kryssmärket.
• Kolla på vindprognosen
  Om vinden minskar så minskar möjligheten att ta sig fram mot strömmen. Då vänds många resonemang upp och ner.
• Kolla på botten
  Om du seglar i en långsam båt och vinden är lätt så kan du komma att segla baklänges fast båten rör sig framåt i vattnet. Många resonemang som jag för ställs naturligtvis på kant om båten inte rör sig framåt över grund. Jag har varit med på kappseglingar i kölbåt där de vann som kastade ankare först. Många race har förlorats för att de som ledde slog ut i strömmen för tidigt och aldrig kom runt märket för de gick baklänges.
• Kolla efter vindtryck på banan
  Mer tryck på banan ser ofta ut som mörkare platser. Strömmar vattnet kan det vara förödande att tro att det är mer vind. Det kan vara strömmen som skapar skillnaden på vattnet.

Jag tänkte dra ett case som det lätt blir diskussion om. 

Grön och röd båt ska kryssa. Är det höger eller vänster sida av banan som gäller? Förutsättning är att det den sanna vinden(den som ett vindkraftverk känner) blåser jämt över banan.

Tänk efter och skriv gärna ert svar som kommentar.

Notera också att seglingsledningen har varit med på att strömmen påverkar vindriktningen som båtarna seglar i och lagt banan med hjälp av linjebåten som inte ligger för ankar.

• När ni svarat så fundera efter hur ni skulle gjort om det är risk för att vinden minskar så ni gör knappt en knop framåt. 
• Fundera gärna också på om "boga strömmen" skulle fungera här men anledningen är en annan.

Näste gång ni kommer till Malmö eller Öresund och ska kappsegla så kommer ni att kunna testa alla tipsen.

Om det finns önskemål till nästa års Påskläger för jollar i Malmö så lovar jag att hålla ett seminarietillfälle där vi fokuserar på segling i strömt vatten.

Jag bad seglare för 10 år sedan att fundera på samma case. De resonemangen kan ni läsa här om ni tycker det är svårt och inte vill känna er ensamma.

http://sundetregatta.blogspot.com/2009/12/segla-i-strom-en-riktig-julnot-att.html

Här har jag tre andra case att öva på och fundera över.

http://sundetregatta.blogspot.com/2009/12/segla-i-strom-en-riktig-julnot-att_16.html

Segla i ström - en riktig julnöt att knäcka - nummer 2

Eftersom det här med ström är lite speciellt så har jag gjort tre fall Case A, Case B och Case C.
Vilka av följande beskrivningar är sanna eller falska?
Pilarnas riktning och längd är proportionella mot resultatet. True wind är konstant hela tiden vad gäller storlek och riktning. Fallen är hela tiden relativa till refernsfallet.

Case A.
Strömmen ute till havs har ändrat riktning och ökat i styrka i enlighet med bilden. Den skenbara vinden ökar och vrider höger. Sant eller falskt?

Case B.
Strömmen ute till havs har ändrat riktning men har samma styrka i enlighet med bilden. Den skenbara vinden är konstant och ändrar bara riktning. Sant eller falskt?

Case C.
Strömmen ute till havs har ändrat riktning och ökat i styrka i enlighet med bilden. Den skenbara vinden ökar och vrider åt vänster.


Resonera gärna.

Segla i ström - en riktig julnöt att knäcka

En riktig julnöt.
Vilken kant är det som gäller?
Kommer röd eller grön båt att vara först?
Förklara hur du tänker.
Antag att slagen inte kostar något.

Strömmen i Öresund - är det så här enkelt?

Strömförhållandena i Öresund
Varje kappseglare inser strömmens betydelse. Att välja rätt väg i strömmande vatten är skillnaden mellan att segla i täten eller i kön. En futtig tiondels knops strömfördel ger ju hela 185 meter per seglad timme !
Öresundskretsen inom Svenska Kryssarklubben har gjort en hel del strömmätningar, speciellt av ytströmmarna. Resultaten har sammanfattats och publicerats i RHSS' medlemstidning "Roderbladet" av Karl Erik Walderyd.

En ström uppstår, när det finns en nivåskillnad mellan olika vattenområden. För sorlek och riktning av strömmen i Öresund gäller nivåskillnaden mellan Södra Kattegatt och Sydvästra Östersjön. De största nivåskillnaderna åstadkommes av speciella vindförhållanden, där i huvudsak vindriktningen har betydlese för strömmens riktning och vindstyrkan är av största betydelse på strömstyrkan. Hög- och lågtryckens läge över Västerhav och Östersjö har däremot mindre betydelse för skillnaden i vattenstånd. I allmäna termer gäller följande:
1. Generellt
Strömmen sätter norrut 60 -70 % av tiden. Till den nordgående övervikten bidrar alla vattendrag, som rinner ut i Östersjön och som ska avvattnas genom Sundet och Bälten. Men västliga och nordvästliga vindar ger i huvudsak sydgående ström cirka 30-40 % av tiden.
2. Västlig vind
Det blir högvatten längs hela Västkusten och norra Sundet, men lågvatten i södra delen av Sundet och sydvästra Östersjön. Därvid bildas det sydgående strömmar. Dock har det visat sig, att vindstyrkan måste överstiga 5 m/s för att säkra sydgående strömmar ska erhållas.
3. Nordvästlig vind
Denna vindriktning innebär högsta högvatten i södra Kattegatt och norra Öresund samt lägre vattenstånd i södra delen. Kraftiga sydgående strömmar blir följden.
4. Nordlig vind
Vinden ger ett högvatten i norra Sundet, men också ett ännu högre vatten i södra delen, eftersom vatten från hela Östersjön och Bottenhavet pressas ner till Södra delen. Följden blir nordgående Sundsström.
5. Ostlig vind
Vid denna vindriktning bildas det kraftigt lågvatten längs Västkusten och i norra Sundet., men medel- eller högvatten i södra delen. Det uppstår kraftiga nordgående strömmar.
6. Sydlig vind
Det blir lågvatten i södra Kattegatt och norra Sundet och ett visst högvatten i Sundets södra del, eftersom vattnet från de tyska och polska kusterna pressas upp mot Skånes sydkust och Sundets grunda område mellan Limhamn och Köpenhamn. Detta ger relativt kraftig nordgående ström.
7. Sydvästlig vind
Sydvästlig vind ger mindre säkra prognoser beträffande vattenstånd och strömmar. Sannolikt kan man förvänta sig mestadels nordgående ström.
8. Strömstyrka
Strömmens styrka ligger i allmänhet på mellan 0.5 och 1.0 knop och överskrider sällan 2 knop, vilket endast förekommer för vindstyrkor över hård vind. Dock har strömstyrkor omkring 5 knop uppmätts i norra Sundet och omkring 3 i södra.
Eftersom Sundets sjösand eroderas redan vid cirka 0.5 knops strömstyrka ger bottendjupet en direkt anvisning om, var strömmen flyter starkast. Men alla sanningar har sitt undantag: I området mellan Limhamn och Saltholm eroderas den hårda, flintstensarmerade kalkstensbotten mycket litet trots den krafiga ström, som ofta förekommer. Här räcker det inte med enbart sjökortet, utan man måste ta till eventuell lokalkännedom.