Bloggen tar upp ämnet kappsegling i Öresund, såsom regattor, heta båtar i Öresund, kappseglingar, besättningarnas planer etc.
torsdag 31 december 2015
onsdag 30 december 2015
Mätregler vi minns? - SCANDICAP
Den nuvarende DH mätregeln er resultatet av många års utvikling. Det började redan i slutet på 1800-talet med Köpenhamnsregeln.
Ordboken säger om Flyvepap - særligt hurtige, lette og ikke særlig solide kapsejladsbåde.- Københavnerreglen 1893
- National Længde (NL) 1913
- Nordisk Længde (NL) 1927
- Scandicap (SC) 1973
- Dansk Handicap (DH) 1984
Som jag skrev i förra inlägget, om LYS, så har man i alla tider försökt mäta sig till hur en båt teoretiskt ska bedömas. LYS och Scandicap var samtida. På Sydkusten var det LYS som gällde och i Öresund Scandicap.
Omega 28
I LYS fanns bara en tabell så alla Omega 28orna hade samma LYS-tal 1.07.
När vi mätte in båten med mätmannen Per-Ola Persson från Ystad i Scandicap så hade de andra 6.05 men vi fick 6.10.
Scandicap var en regel som var känslig för flytläget. Vattenlinjelängden var viktig att hålla så kort som möjligt. Vattenlinjebredden var ett annat mått som hade betydelse. Jag kommer ihåg fortfarande hur mycket hokus-pokus det här med inmätningen var jämfört med LYS-tabellen.
Så här efteråt så hade nog ingen koll på någonting i LYS på Sydkusten. Kommer ihåg en Omega 28 som seglade med en Drabantspinnaker som var större och en som inte hade motorn monterad än. På samma LYS-tal dessutom.
Scandicap fungerade som bäst om båtarna var lika trots det fattade vi aldrig vad som var olikt i vår Omega jämfört med de övriga. Mätbreven gick ju inte att kolla utan det var var mans egendom.
I Danmark gav Scandicap upphov till en massa nya båttyper och det byggdes friskt. BB10, Ylva, X-79, 717, Banner 30 och Banner 28 för att bara nämna några. För att inte snacka om alla så kallade flyvepap ochbroskraber som X-one och Buksesnedkeren.
På Bornholm Runt var det också Scandicap som gällde.
I Danmark gav Scandicap upphov till en massa nya båttyper och det byggdes friskt. BB10, Ylva, X-79, 717, Banner 30 och Banner 28 för att bara nämna några. För att inte snacka om alla så kallade flyvepap ochbroskraber som X-one och Buksesnedkeren.
De var alltså tänkta att dansa en sommar och helst vinna eller vara först på Fyn eller Själland Runt.
Scandicap fungerade inte när båtarna var för olika. I Danmark var det ju inget problem för det var enorma mängder båtar som kappseglade. Löbsindelningarna blev i princip lika båtar som sattes ihop.
En av de bästa historierna är från tiden då det kappseglades i Vega och den var särskilt missgynnad i Scandicap. Flemming Nielsen, chefsmåler, lär då ha svarat på kritiken:
- Det går inte att konstruera en regel för en felkonstruerad båt.
Albin Vega designad av Per Brohäll
Här kan ni läsa om en "traumatisk uppväxt" med Vega: BLUR
Just det historiska arvet i Danmark att det ska seglas mot mycket lika båtar i Löb är från Scandicap-tiden och det tror jag är en del i problematiken för dansk utveckling de senaste åren.
När löben blir för små i de stora racen så är det ju kappsegling mot alldeles för få båtar. DH-regeln putsades till och man släppte en VPP-variant som synkades mot ORCi.
Jag är fullständigt övertygad om att de också skulle informerat om att det var dags att ändra också Löbs-indelningarna. DH-regeln är precis som SRS tillräckligt bra för mer blandade fält av många olika båttyper. De mindre regattorna hade mått bra av att göra löben 3 ggr så stora som idag.
Mätregler vi minns? - LYS
Jag började prenumerera på Seahorse. En sailracing-tidning från Storbrittanien med en teknisk touch. Bra intervjuer med designers som är i ropet. Så nu är jag inne på fjärde numret och börjar bli lite trött på IRC/ORCi diskussionen som pågår i tidningen. IRC folket/RORC har fastnat i att bevisa att ORCi inte är något annat än gamla kritiserade IMS och ORCi i att de är störst och att regeln blir bättre och bättre på att hantera sportigare båtar. Ungefär så kan man sammanfatta 4 nummer nu. Är det samma sak med ORCi/SRS tjatet här hemma att vi är fast i vår historia och inte ser förbättringarna?
Segelsporten har under alla tider försökt att skapa system som antingen försöker beskriva segelbåtar på ett neutralt sätt eller på ett sätt som skapar en viss typ av båtar som några entusiaster tycker är roligare att segla än andra.
Många argumenterar för hur enkelt det var förr och en del bli rent utav nostalgiska över gamla tiders hemmabyggda IOR racers med komplexa skrovformer som resultat.
Jag tänkte på hur gick debatten då? Var alla happy förr? Är det så länge sen nu som vi seglade efter LYS att vi glömt hur det egentligen var.
LYS
1970 publicerade Lars-Olof Norlin den första LYS-tabellen i Svenska Kryssarklubbens medlemstidning På Kryss&Till Rors. Redan då var detta en regel utanför etablissemanget. Inget för SSF eller tekniska kommittér utan en idé för att göra en regel som var enkel och tog hänsyn till allt. Nästan för mycket ibland.
Norlin hade gjort omfattande analyser av resultatlistor från kappseglingen Lidingö Runt, och satte därvid sin egen båtkonstruktion Allegro 27 till LYS 1,0.
Jag minns hur det snackades i min hemmaklubb och på Skånes sydkust på det gyllene 80-talet.
- LYS är en tyckarregel.
Ju bättre man seglar ju högre LYS får man. J-24, Maxi Racer och Albin kom med sin Express och LYS-talet höjdes varje år. Ju bättre seglare en klass samlade desto högre blev mättalet.
- Han vann för han har fel LYS
Aldrig var det någon som vann tävlingarna för de var bra seglare. Nästan aldrig kanske jag ska tillägga. I Abbekås hade vi två seglare som var vassare än de andra och de kunde visa på att det inte berodde på båten de hade. De vann i allt Håkan Persson hade köpt Albrechtssons Tempest, Ulf Nilsson hade en FD och hans far Torsten en Safir. De vann med vad de än seglade så det var accepterat.
- Nya Racingbåtar är omöjliga att slå
LYS hade inte förmågan att skilja på en äldre Elvström Halvton eller nya SeaTravel från IOR ½-ton Cup i Sandhamn. Samma LYS.
- Vi kan inte vara med för vi har inget LYS
Det ska vara standardbåt. Fanns inte båten i LYStabellen så gick det inte att sälja den. Försäljarna av nya båtar tävlade om vem som hade högst LYS på sin obeprövade båt.
I verkligheten gissade man bara och satte ett så högt LYS man vågade. I gammal svensk folkhemsanda så skulle man ju inte kunna köpa sig en vinst.
Listan kan göras längre men all den här historiken hänger med i vad jag skulle vilja kalla "SRS-diskussionen". SRS har svårt att göra sig av med de gamla invanda argumenten mot regeln.
Finns det fog för snacket?
I SRS bedöms för och akterskepp och köl efter likare precis som i IRC. Fungerar detta?
Vet inte så jag gjorde ett egentest.
Jag försökte placera in min egen köl efter IRC-typerna. Gick sådär eller på sin höjd okej skulle jag vilja säga. Vilken är min köl av alla dessa?
Nummer 11 skulle jag säga men det är då samma typ som en Farr 30 köl. Vad tycker ni?
De här bedömningarna finns kvar i dagens SRS och det är klart att det kan ju aldrig göras av kleti och pleti. Det finns ju alldeles för många gränsfall. Detta är säkert anledningen till att kölar på IRC båtar får smala fenor och stora bulbar eftersom man inte bryr sig om den våta ytan. Man kan helt enkelt inte ta hänsyn till detta.
Det som blir kvar är att göra en förenklad formel som innehåller en del faktorer på liknande nivå. Någonting sånt här:
Skrovtyp
Skrovmaterial
Förskepp
Akterskepp
etc.
Finns det då fog för det som förr sades om LYS. Trots att det är enkelt så tycker jag vi behöver släppa det. Vi ska inte glömma att SRS är en breddregel som vill få ut alla skrovtyperna från motorseglare till Openbåtar på vattnet. Kommer de någonsin att tävla under rättvisa förhållanden beskrivet av en siffra?
Så länge alla dessa båttyper är med på racen är det ändå enda lösningen. Vi kommer aldrig att få bedöma Open-båtar och Motorseglare bättre sätt med andra regler. Frågan är då om SRS behövs annat än på klubbnivå och mindre regattor.
Naturligtvis är det inte på en nivå att SM-medaljer kan delas ut och inte heller för de mest prestigefyllda racen är detta rätt regel.
Med tanke på enkelheten så finns det ju massor för båtmeckarna att jobba med och frågan är om det då fungerar som det var tänkt. Då förstår jag tankesättet att båtarna måste vara standard för att detta ska hålla i längden. Det finns mycket utrymme i SRS att förbättra sin båt på utan att det påverkar alls. Det är ett pris vi tar för enkelheten.
Tror vi ska hålla oss till att den är alldeles utmärkt för racing när båtarna som deltar är Openbåtar till Motorseglare och möter varandra. När alla båtarna är moderna (Byggda de senaste 10-12 åren) i samma storlek då finns det mycket bättre system än SRS.
Vi ska inte heller glömma att tiderna sprang ifrån LYS. Det finns idag i princip inga standardbåtar. Det går inte att göra som Lars-Olof Norlin gjorde nämligen att basera alltihop på statistik. Nya båtar kommer också i en sällan skådad takt.
There is no return. ;-)
Segelsporten har under alla tider försökt att skapa system som antingen försöker beskriva segelbåtar på ett neutralt sätt eller på ett sätt som skapar en viss typ av båtar som några entusiaster tycker är roligare att segla än andra.
Många argumenterar för hur enkelt det var förr och en del bli rent utav nostalgiska över gamla tiders hemmabyggda IOR racers med komplexa skrovformer som resultat.
Jag tänkte på hur gick debatten då? Var alla happy förr? Är det så länge sen nu som vi seglade efter LYS att vi glömt hur det egentligen var.
Ballad - för många den perfekta båten på 80-talet. Entypsregattor, Scandicapsegling, LYSsegling och familjesegling.
1970 publicerade Lars-Olof Norlin den första LYS-tabellen i Svenska Kryssarklubbens medlemstidning På Kryss&Till Rors. Redan då var detta en regel utanför etablissemanget. Inget för SSF eller tekniska kommittér utan en idé för att göra en regel som var enkel och tog hänsyn till allt. Nästan för mycket ibland.
Norlin hade gjort omfattande analyser av resultatlistor från kappseglingen Lidingö Runt, och satte därvid sin egen båtkonstruktion Allegro 27 till LYS 1,0.
Jag minns hur det snackades i min hemmaklubb och på Skånes sydkust på det gyllene 80-talet.
- LYS är en tyckarregel.
Ju bättre man seglar ju högre LYS får man. J-24, Maxi Racer och Albin kom med sin Express och LYS-talet höjdes varje år. Ju bättre seglare en klass samlade desto högre blev mättalet.
- Han vann för han har fel LYS
Aldrig var det någon som vann tävlingarna för de var bra seglare. Nästan aldrig kanske jag ska tillägga. I Abbekås hade vi två seglare som var vassare än de andra och de kunde visa på att det inte berodde på båten de hade. De vann i allt Håkan Persson hade köpt Albrechtssons Tempest, Ulf Nilsson hade en FD och hans far Torsten en Safir. De vann med vad de än seglade så det var accepterat.
Zeke, Elvström ½-ton som var välbekant på Sydkusten
LYS hade inte förmågan att skilja på en äldre Elvström Halvton eller nya SeaTravel från IOR ½-ton Cup i Sandhamn. Samma LYS.
- Vi kan inte vara med för vi har inget LYS
Det ska vara standardbåt. Fanns inte båten i LYStabellen så gick det inte att sälja den. Försäljarna av nya båtar tävlade om vem som hade högst LYS på sin obeprövade båt.
I verkligheten gissade man bara och satte ett så högt LYS man vågade. I gammal svensk folkhemsanda så skulle man ju inte kunna köpa sig en vinst.
Listan kan göras längre men all den här historiken hänger med i vad jag skulle vilja kalla "SRS-diskussionen". SRS har svårt att göra sig av med de gamla invanda argumenten mot regeln.
Finns det fog för snacket?
I SRS bedöms för och akterskepp och köl efter likare precis som i IRC. Fungerar detta?
Vet inte så jag gjorde ett egentest.
Jag försökte placera in min egen köl efter IRC-typerna. Gick sådär eller på sin höjd okej skulle jag vilja säga. Vilken är min köl av alla dessa?
De här bedömningarna finns kvar i dagens SRS och det är klart att det kan ju aldrig göras av kleti och pleti. Det finns ju alldeles för många gränsfall. Detta är säkert anledningen till att kölar på IRC båtar får smala fenor och stora bulbar eftersom man inte bryr sig om den våta ytan. Man kan helt enkelt inte ta hänsyn till detta.
Det som blir kvar är att göra en förenklad formel som innehåller en del faktorer på liknande nivå. Någonting sånt här:
Skrovtyp
Skrovmaterial
Förskepp
Akterskepp
etc.
Finns det då fog för det som förr sades om LYS. Trots att det är enkelt så tycker jag vi behöver släppa det. Vi ska inte glömma att SRS är en breddregel som vill få ut alla skrovtyperna från motorseglare till Openbåtar på vattnet. Kommer de någonsin att tävla under rättvisa förhållanden beskrivet av en siffra?
Så länge alla dessa båttyper är med på racen är det ändå enda lösningen. Vi kommer aldrig att få bedöma Open-båtar och Motorseglare bättre sätt med andra regler. Frågan är då om SRS behövs annat än på klubbnivå och mindre regattor.
Naturligtvis är det inte på en nivå att SM-medaljer kan delas ut och inte heller för de mest prestigefyllda racen är detta rätt regel.
Med tanke på enkelheten så finns det ju massor för båtmeckarna att jobba med och frågan är om det då fungerar som det var tänkt. Då förstår jag tankesättet att båtarna måste vara standard för att detta ska hålla i längden. Det finns mycket utrymme i SRS att förbättra sin båt på utan att det påverkar alls. Det är ett pris vi tar för enkelheten.
Tror vi ska hålla oss till att den är alldeles utmärkt för racing när båtarna som deltar är Openbåtar till Motorseglare och möter varandra. När alla båtarna är moderna (Byggda de senaste 10-12 åren) i samma storlek då finns det mycket bättre system än SRS.
Vi ska inte heller glömma att tiderna sprang ifrån LYS. Det finns idag i princip inga standardbåtar. Det går inte att göra som Lars-Olof Norlin gjorde nämligen att basera alltihop på statistik. Nya båtar kommer också i en sällan skådad takt.
There is no return. ;-)
tisdag 29 december 2015
Shaun Carkeeks senaste, ORCi 450, en racer riktad mot ORC Class A
Carkeeks senaste ORCi 450
Jason Ker och Shaun Carkeek har hållit sig till att göra snabba IRC- och HPR-båtar men menar att intresset för att också deltaga i ORCi ökar. Regelns utveckling, både tekniskt och spridningen, har helt enkelt gjort att intresset ökar även för lättare racers.
I Sverige är det Rolf Aspholms senaste projekt alla snackar om en Mark Mills M.A.T 1180 som ska seglas under ORCi. Enligt Maurizio Cossutti ska den klara sig riktigt väl mot till exempel Club Swan 42 vilken är en referens i Medelhavet just nu.
måndag 28 december 2015
2015 - Årets summering
Årets arrangör - Lommabuktens Seglarklubb
Med tre träningstillfällen innan själva regattan och med North Sails influgna amerikaner som coacher i tre dagar är det bästa jag varit med på.
Själv hade vi med Henrik Ottosson ombord på lördagen för att visa hur vi skulle driva Grynet med nya storseglet.
Årets come back - Själland Runt 2015
Fantastiskt rafflande race som vi gärna gör om. Klassvinst men det känns ändå som vi förlorade totalen på upploppet i Öresund. Totalen gick till Team Kracer och de gör ju gott att MSS fick max utdelning. Två klassvinster och totalen.
Årets lättaste regatta - Malmö Offshore 2015
Lördagen bjöd på fint seglarväder och distansracet runt Saltholm. Söndagens bankappseglingar på Malmö Offshore 2015 gick däremot i lite väl lätt vind för den starka strömmen på 1.2-1.5 knop.
Årets lyft - Saltholm Runt
Gänget som tog sig an Saltholm Runt i år lyckades skapa en go stämning med frukostar och Aftersail. Bra dag på vattnet gjorde det inte sämre.
Årets sämsta - Bådnyt Sailors Cup
Inställd på grund av för få anmälda. Det ska inga regattor som är med i Öresund Cup behöva råka utför. Dags att ta nya tag med Öresund Cup som i år råkade ut för två inställda regattor. Stelton Cup berodde på stiltje och dimma. Inget att göra som arrangör men inställt på grund av för få anmälda är kass.
Årets mest spolierade förväntning
Transat Jacques Vabre 2015, IMOCA 60 racet som inte blev något på grund av alla haverierna.
Årets meckare - Anders Bergmark
Anders Bergmark med sin egenhändigt byggda Hanson 31 Piano har bestämt sig för att göra henne snabbare genom att fylla igen konkaviteterna i fören. Konvex är det som gäller till sommaren.
På Anders blogg finns över 50 inlägg om köldesign. Otroligt intressant samling.
Årets båt - T-780
Årets besättning - Team Grynet ;-)
Vi ses igen 2016
söndag 27 december 2015
lördag 26 december 2015
Rolex Sydney Hobart Race 2015 - var ni uppe, vakade och blev blåsta på det igen?
Det som finns just nu är en risig videoupptagning av den underbart rafflande starten på YouTube och lite videosnuttar. Snacka om mediakatastrof.
onsdag 23 december 2015
måndag 21 december 2015
Grynet - möjliga förbättringar men vad kommer det att göra i verkligheten?
Hur förbättrar vi Grynets egenskaper så hon får ännu bättre prestanda? Går det för det första? Så här års har man ju alla möjligheter att studera vad som går att göra.
I år har vi satsat på att få ordning på riggtrim och segeltrim. Ny garderob från North Sails införskaffades inför säsongen. Till 2016 har vi beställt en ny 3Di 780m Jib 3 för vi känner att vi haft fel fock för hårdare väder.
Med tanke på att Dehler 34Sv Grynet liknar First 36.7 så kan man bara göra en snabb jämförelse med henne. Patrik Forsgren har ju jobbat metodiskt i flera år med fokus på att öka prestanda så vi kan ju sätta målet där.
Störst skillnad har vi i ORCi-certifikaten på kryss och med ökande i hårdare väder och på lätt läns. På hård läns är båtarna redan mycket lika i prestanda.
Vad skulle detta göra med Grynet om vi satte på en 2.20m T-köl med ungefär samma Stabilitetsindex som idag?
Vad skulle en kolfiberrigg göra för nytta?
Jag roade mig med att kolla om det går att komma nära dem genom att göra en ORC test på en kolfibermast och en med att kolla på en 140kg lättare T-köl med aluminium mast.
Nu är detta naturligtvis bara en ORC bedömning vad som är verkligt utfall vet jag inte. Intressant är var det kan ta oss teoretiskt.
Lättvindsegenskaperna har vi redan bättrat på med en S1 från North.
Utfallet enligt ORC blir då så här:
Vi ska närma oss rejält på hårdkryss. Malin är dock fortfarande snabbare.
Kölen kan jag simulera genom att göra samma med en Dehler 35 RS som har den här djupare sport T-kölen. I ORC så kan jag öka vikten på Grynet till rätt vikt genom att sänka hennes flytläge, justera riggen och segelgarderobens till Grynets värden. Stabiliteten behåller jag från Ree.
onsdag 16 december 2015
Årets Grynet 2015 - Louise Zetterström - Borstahusens SS
Louise Zetterström, Borstahusens SS, utnämns enväldigt till Årets Grynet 2015 för sina fina utveckling under året. Redan 2014 tog hon en plats på JNOM genom sin placering på JSM men fick inte vara med då hon inte hade åldern inne.
I år placerar Louise sig på en 11e plats på JSM och får segla, med ålderns rätt, också JNoM.
Grattis.
Louise Zetterström seglar för Borstahusens SS som också är en av de mest framgångsrika ungdomsklubbarna i Skåne.
I år placerar Louise sig på en 11e plats på JSM och får segla, med ålderns rätt, också JNoM.
Grattis.
Louise i sin Winner optimist SWE-4621
Louise Zetterström seglar för Borstahusens SS som också är en av de mest framgångsrika ungdomsklubbarna i Skåne.
Etiketter:
2015,
Louise Zetterström,
Årets Grynet
tisdag 15 december 2015
Salona 380 på gång - Cossutti Yacht Design
Ersättaren till den tidigare så framgångsrika J&J designade Salona 37/38 är på gång på allvar. Verkar vara tufft att få henne klar till Dusseldorfmässan som jag hade hoppats på. Eller?
LOA 11.60 m
LWL 10,01 m
Beam 3,72 m
Draft 2,1 m
Displacement 6.200 kg
Ballast 2.200 kg I 14,85 m
J 4,44 m
P 14,45 m
E 5,20 m
Mainsail full batten 44,7m 2
Genoa furling 39,3m 2
måndag 14 december 2015
söndag 13 december 2015
torsdag 10 december 2015
tisdag 8 december 2015
ORCi 2016 - testkörning av Skånebåtarna
Kollar vi på relativa diff för sänkning av GPH så drar jag slutsatsen att tex Temptation X jmf med oss blir mindre straffad för sin stora topphissade spinnaker 2016 än 2015. Krackemuts relativt stora kryssfartssänkning (CDL) gör att de ska gå ännu snabbare på undanvind.
Vi får se när vi kan göra egna testkörningar.
Några andra att jämföra är kanske X-35OD med X-35 med mindre spinnakrar och mindre storsegel.
Audi Ultras kryssfart har sänkts rejält men går snabbare relativt sätt på undanvinden.
X-41 och Landmark 43 vad ska man säga om dem?
lördag 5 december 2015
Hur gör ni med genuaskoten?
Efter säsongen så är det dags att snäppa upp nogrannheten i vårt trim en nivå till. På Grynet är vi ute efter en lösning till genuaskoten som gör att vi kan undvika att knyta varje gång. Knuten hamnar aldrig på samma ställe så vi kan inte märka upp skotet och 100% veta var vi är. Lösningen måste också fungera vid försegelbyte.
Har ni några bra tips?
Skotet som vi har idag knyts i focken och går genom en Antalring som barberhaullösning.
Hittade en bild på nätet där soft Schackle var säkrat. Är det någon av er andra som har gjort så här?
På samma tema men med dogbone. Jag vill helst inte ha metall som slår i masten vid slag och gör fula märken eller träffar och skadar någon..
Det kanske funkar att skydda med något sånt här? Funkar det - någon som provat?
Vad är bäst?
Några bra tips jag fått:
Ulf Tjernberg tipsade om den här.
Pelle Lindell skickade den här med en i splitsad dogbone.
Stängd
Öppen
torsdag 3 december 2015
Laser - världens långsammaste kolmast pågång
Senaste utvecklingen i Laser efter att Laser std mkII seglet kommit som garanterat inte ska vara snabbare än det 45 år gamla Laser crosscutseglet. :-)
- Digital kompass är på gång. En clamcleat till krängbandet kommer.
- En ny clamcleat till travarlinan med uttag för gummicord kommer.
- ILCA jobbar med en ny övermast i glasfiber+kolfiber skall väga samma som alu toppen. Oklart när den kommer.
Som tidigare rapporterats kommer det nya Std seglet vara tillåtet på i stort sett alla tävlingar som inte är kopplade till OS. Detta kommer anges i NOR.
- Digital kompass är på gång. En clamcleat till krängbandet kommer.
- En ny clamcleat till travarlinan med uttag för gummicord kommer.
- ILCA jobbar med en ny övermast i glasfiber+kolfiber skall väga samma som alu toppen. Oklart när den kommer.
Som tidigare rapporterats kommer det nya Std seglet vara tillåtet på i stort sett alla tävlingar som inte är kopplade till OS. Detta kommer anges i NOR.
tisdag 1 december 2015
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)