ILCA blir ännu bättre - ny kick från Harken som svar på Ronstans fina kick

Intressant när redan bra grejer blir ännu bättre. Kul att de stora leverantörerna kliar sig i huvudet och förbättrar prylarna. ILCA är såklart en stor marknad och jag kan tänka mig att Ronstan med sin nya kick har tagit en stor andel av Harken original kick som gällt i många år. 

 Harkens lösning

Ronstans lösning

Själv har jag löst det hela med ett Allen 30mm high load block med fast ögla och kicken blir plötsligt väl fungerande. En fattigmanslösning innan de nya kickarna kom fram. Det blev stor skillnad med betydligt mindre friktion.

Dagens ILCA tips.

Double High Load - A2032HL

En extra 505-mast inhandlad, Seldén Alto

Snackade Folkbåt med Ulf Björk på Sydsegel och fick frågan om jag inte var intresserad av en ny 505-mast. Varför inte?

Ulf berättade att de köpte en gammal 505 som behövde en ny mast också insåg de att båten var i för dåligt skick för att få ordning på. Masten, en Seldén Alto, tog de aldrig tag i så den har legat ouppackad på loftet i väntan på mig.

Ett rimligt pris och handskakningen blev följden.

Att ha en extra mast kan inte vara fel. Ett par dagar efter köpet dök den här bilden upp från Freemantle. Tråkigt läge om det skulle hända, är det ödet som vill berätta att det är aldrig fel. 

Vi kör med Superspar mkII på SWE9013 som är från 2024 så ingen fara på taket med den. Många Holger Jess utrustade 505 har Superspar mkII men en del britter och synnerhet amerikanarna kör Seldén Alto. 

Seldén Alto är väldigt lik Superspar mkII i styvhet. Den är något styvare i sidled men något vekare i längsled. Enligt Boysen-Möller så är det "detsamme" vilket tyder på små skillnader men det finns två olika guider hos Pinnel & Bax så vi får väl prova.

Det finns en del att välja på till 505.

Nu ska masten kapas i rätt längd, skena till strut med vagn inhandlas och monteras, spinnakerbomfäste inhandlas och monteras och storsegelfallstopp monteras plus att se till att inget är snott i masten. 

Ska bli lite kul det här!

Vintersporten 505-segling, det senaste är att vägra sommar och köra med skidglasögon

Som 505seglare måste man älska okonventionella lösningar och då särskilt sina egna. I Perth, Australien, har just nu HARKEN 2026 Fremantle Nationals i 505 avslutats. 

Christophe Favreau har tagit många fina bilder från seglingarna och jag kollar på hur vilka lösningar de har. Skrattade åt min polare Pontus Johnsson som körde ILCA Master SM i sina längdåkningsglasögon.

Ryan Menzies verkar ha tagit det till rätt nivå i 505 och kör med störtloppsglasögon. Kanske något att prova mot saltvatten i ögonen.

  Ryan Menzies/Lucas Geddes slutar som 14e i den tuffa fleeten på 30 båtar. Här med bra tryck i the Fremantle Doctor

 

Peter Nicholas/Luke Payne i 8801 som vann VM i Varberg slutar som bronsmedaljörer.

Man blir ju bara så sugen med eller utan skidutrustning. Här är Resultaten

Fredagsbilden #21 - Laser EM 1974, världens första europamästerskap går i Malmö

Året är 1974. Laserjollen är två år gammal. Malmö Segel Sällskap står som arrangör för världens första Europa Mästerskap. 

Laser har redan sålts i runt 18000 exemplar på två år och alla vill ha en. 

Som mest säljs det över 500 Laser om året, 1975-1981, i Sverige. Det är klassen som är coolast. OK-jolleseglarna pratar om att det är ingen riktig båt och tjurar på sin kammare. Laser är verkligen en befrielse i sin enkelhet. Seglarprofilen Bengt Juhlin börjar importera båtar.

Bilden på Björn Österberg och Gert Jönssons son, Lars Jönsson, fick jag av Bo Österberg. Björn som då var en yngre pojke på 12 år blir 3a i första seglingen i Malmö. Inget snack om att man måste ha de perfekta fysiska förutsättningarna för att segla. Alla kör. 

Bosse tar senare i livet över agenturen och Gert börjar sälja Laser från garaget i Höllviken. Det blir, bland andra, de två som vi köper jollar av. Min första Laser köper jag från Gerts garage och Lars Jönsson blir den som visar oss, i Abbekås, hur vi ska kicka våra Laserjollar. Det är inte helt lätt på den tiden med fyra gångers utväxling. Min tredje Laser köper jag av Bosse i Nynäshamn inför SM i Lysekil 1993.

Idag finns Jollesport fortfarande och de säljer fortfarande ILCA-jollarna och vår utrustning med utgångspunkt från Lidingö.

Träningsupplägget efter Malta, fysiska styrkan måste på plats

Efter hårdvindsveckan på Malta inser jag att jag är inte stark nog. Nu finns ett gyllene tillfälle att ta tag i fysiken och få upp styrka och konditionen.

Under Corona epidemin gjorde jag ett litet minigym för att hålla igång. Jag vågade inte fortsätta på Friskis och Svettis för smittans skull så jag kompletterade cykeln med hantlar för att få ordning på armarna och en matta att träna på.

Källarförrådet för segel och madrasser får duga.

I lördags gjorde jag ett test för att kolla hur jag står mig. Blev hyfsat slutkörd men tänker att om jag kan få till den här repetitionen tre gånger istället för två i februari så blir det anmälan till EurILCA Master Series Calella. Sen måste jag överbevisa min fru att jag klarar över 5 minuter Plankan också för det tror hon inte på. 

Lördagspasset som tog en strax under en timme:

10 min uppvärmning cykel  (220W 90-95 i kadens)

30x9kg hantlar

30 situps raka

30 situps höger

30 situps vänster

30 situps raka

3x3min brygga

30 armhävningar 

100 benspark raka

50 benspark höger

50 benspark vänster

10 min uppvärmning cykel  (220W 90-95 i kadens)

30x9kg hantlar

30 situps raka

30 situps höger

30 situps vänster

30 situps raka

3x3min brygga

30 armhävningar 

100 benspark raka

50 benspark höger

50 benspark vänster

Kan det här funka? Återhämtning och hur många gånger i veckan orkar jag utan att slitas ut?

Ystad levererar sol och varme, årets första svenska pass

Årets första pass i Sverige i ILCA blev på Ystadbukten. Pontus Johnsson övertalades och vi blev två Masterseglare som äntligen kom ut. Att snacka segling just nu i Sverige handlar mest om isjakter. 

Ystadbukten är isfri och med 6-7m/s från SSÖ så hade vi fina vågor idag. Älskar de här seglingsvattnen. Är vi först i Sverige 2026?

Vi körde kortbana mellan bojarna i farleden till Ystad hamn. Fram och tillbaka i en timme för att sen ta en lång läns mot den klassiska Skitpricken utanför stans reningsverk. Vi rundade och tankade lite vätska för att sen kryssa hem längs kusten. Ett måttligt pass på en och en halv timme men ändå givande.

Solen var uppe och det hjälper det hela.

Sista pusselbiten i leveransen av Sol och varme var värmefläkten på full effekt i omklädningsrummet.

Pontus körde med ett MKI segel. Nostalgisk kick?

Idag var det Pontus som drog det längsta strået vad gällde speed och båthantering trots att han laddat med 8 mil i benen under förmiddagen. Hur som helst så känns det bra att vi är igång inför sommarens Master SM som arrangeras i Ystad av YSS. 

2026 EurILCA Master Series, Malta och Sailcoach träningsläger

-All englishmen are over, hojtar coachen. Vi är igång med startträning och båthantering till havs. Fantastiska förhållanden med 6-8m/s och 18 grader i vattnet. Först körde vi kortbana i hamnen för att få igång kropparna och för att vi skulle kunna köra en lång läns ut tilsammans.

Veckan på Malta började med tre dagar coachning av Sailcoach, Malta för att avslutas med 3 dagar planerad racing i 2026 EurILCA Master Series. Ett effektivt upplägg.

Alan Davis pressar på. Notorisk tjuvstartare till en början. Svenskarna lite fegisar men laglydiga.

.

När Joakim Hermansson, Kullavik, ringde mig så såg prognosen riktigt hård ut, 15-20m/s var och varannan dag. Kommer det att bli något seglat alls? En sak är säkert med väderprognoserna på Malta och det är att de är alltid osäkra. Det lärde vi oss, jag och Per Sahlberg, när vi seglade Rolex Middle Sea Race 2012 och 2013. Ingvar Jönsson, vår coach på 90-talet i MSS, krävde att vi sågs på hamnplanen oavsett väder. En bra grundtanke.

På flygplatsen träffade jag Per Ernfors som letade efter sitt bagage. Jag hade precis insett att mitt kabinbagage med alla kläder, startklockorna och solglasögonen har försvunnit. Som tur var kom alla ILCA prylarna, seglet, kompasserna och våtdräkterna fram liksom rorkulten.

Vi blev hämtade av Aneesh på Sailcoach på flygplatsen, vilken service. Per och jag stack ner direkt och riggade hyrbåtarna från Charterboat.eu. Fick min bästa hyrbåt hittills, en Element 6. 

Coacherna fotograferade och filmade oss. Hade genomgångar innan med övningarna och uppföljning. Torsdagens träning blåste inne. Då hade vi torrsegling och gick igenom hängteknik, trim, s-svängarna, etc. Intressant att samla Masterseglarna i en fem timmars lektion.

Intressant så olika vi kickade på undanvindarna. Jag själv körde lite för hårt i det lättare och lite löst när det var hård vind. Otroligt nyttigt att se sig själv och att relatera till det hela direkt efter. En energikick helt enkelt.

Fick bland annat veta att Zhik har utvecklat ett hängband för korta seglare ska kunna komma ut lite till utan att släppa på spänningen. Köpte ett i veckan av Jollesport, ni hittar det här om ni vill se hur det ser ut:
https://jollesport.se/en/products/zhik-hangband-grip-ii-laser-strap-copy?_pos=18&_sid=d2403ba90&_ss=r

Återkommer med rapport när jag testat hängbandet.

På tisdagskvällen hade organisatören ordnat med en välkomstmiddag för alla seglarna och deras anhöriga. Maltas äldsta vinkällare som inhyste en restaurang med riktigt god mat. För de som ville fick man vin till maten och stämning var på topp. På onsdagskvällen hade de ordnat med vinprovning för de som ville och kanske mest för de som hade med sig fruar, vänner och föräldrar. Vi hoppade detta men det hade säkert varit trevligt. Otroligt skoj och bra stämning i klassen.

Att ta sig ut till fredagens första race var i sig en övning. Banan låg ute till havs för att undvika för mycket påverkan från land. Det tar ett tag att vänja sig vid 18 grader i vattnet och i luften när man är van vid att frysa. Zhik micro fleece hikers och en Superwarm V top funkade fint. Typ som svensk sommar om den är bra.

 

Lång och hög dyning kräver sin teknik. 

Eftersom det var så hård prognos och jag hör till de mindre seglarna så tänkte jag att fokusera på några grejer:
1. Komma igång i starterna

2. Gå på speed

3. Segla och var uppmärksam på tryck och vrid på banan

Jag har alltid svårt att komma igång i starterna när det blåser. Mitt problem är att jag ligger för stilla och att set inte strömmar runt centerbord och roder. När jag skotar hem lovar båten och glider bara i sida. Tänkte att jag får komma mer bakifrån med båten seglandes och tajma linjen istället för att ligga still.

Att gå på speed när det blåser hårt kräver mycket skotning. Här behöver jag släppa mer än jag vanligtvis gör för att komma ner på baksidan av vågorna.

Att segla båten innebär för mig att ha huvudet utanför båten och låta kroppen sköta speeden. Det gäller att se var man seglar och var byarna är och hur de kommer och rör sig över banan. Detta övade vi särskilt på under onsdagens träningspass. Detta kan ge stor utväxling i hårdvind då många strular med att hålla sig på rätt köl.

Fredagen, första racet

-Fokus nu Nilsson och gör vad du tänkt, sa min personliga coach inne i huvudet. 

Linjen är kort så någon egentlig fördel finns inte. Väljer lovartsänden. Jag närmar mig startlinjen en bit bakifrån och redan 40s innan start så seglar jag sakta men så att båten rör sig. De andra glider ner på linjen men jag styr mot bojen.

Blir en riktigt bra start med fart. De andra i lä men jag har fart och är med. Nu gäller det att burka och jobba hårt. 15 m/s i byarna och gropig sjö ovanpå dyningen. Vinden vrider med så jag lyfter bra. 

Vi närmar oss layline på vänsterkanten och de andra slår och går bakom. Ukrainaren får falla och gå bakom. Irländaren slår och går framför. Passerar och slår med honom som "loose cover". Vinden vrider vänster igen och jag lyfter upp mot märket. Rundar tvåa strax före ukrainaren.

Här rundar jag som tvåa på första racet efter irländaren och precis före ukrainaren.

Nu gäller det att falla av utan dumheter. Att gå runt vore förödande. Ukrainaren gör en bättre rundning tajtare på märket. Skakig undanvind men det funkar. Vågar man gippa? Bara att satsa. Runt märket men har nu engelsmännen Mark Lyttle, Allan Davis och ukrainaren framför mig. Slitigt det här.

Tim Law passerar mig också till slut och jag går i mål som 5a. Irländaren tror jag måste ha kapsejsat så honom passerar jag. Ändå nöjd med inledningen.

Bra med vind och vågor, tuff gubbe.

Fredagen, andra racet

Gör som i första i starten. De andra är bättre med den här gången. Ligger 3-4 under racet och försöker göra mitt bästa för att segla och inte fastna i båthantering. Börjar bli trött mot slutet. Nu bara sista gippen kvar och går runt. Italienaren Roberto Bini och en till går om innan jag är igång igen. Kommer över mållinjen som 6a och slår runt igen. Ett tredje race blir tufft att orka med.

Fredagen, tredje racet

De andra börjar segla in. Inte bara jag som är helt slut. Det blir två race så tredje får bli under lördagen.

Känner mig hyfsat nöjd med en 6 plats efter dag 1. Jag seglade och gjorde som jag tänkte och det funkade.

Lördagen

På lördagen blåser det ännu mer, 18m/s i byarna. Seglingsledningen bestämmer sig för att lägga en bana i hamnen med tre varv. På söndag ska det blåsa över 20m/s så det är ju rätt att försöka. Under torsdagens träning gick det knappt att komma in då det var otroligt byigt och vridande vindar i hamnen. Nu blåser det ännu mer. Vi får se hur det här kommer att gå. Gäller att inte slå runt.

Lördagen, race 3

Kort linje samma teknik som till havs. Funkar. Vinden kommer och går. Tre varv , gäller att hålla ordning på skot och fötter. Kort bana gör att det blir väldigt tajt. Svårt det här. 

Ooops, där räddade jag en kapsejs åt loart. Svårt att komma in i båten när vinden vrider emot och minskar. Flera räddningar måste till. Åker runt. Hopplöst kämpigt det här.

Säger till mig själv hela tiden att alternativet är hamnplanen så motivationen att fortsätta ska finnas kvar.

Slår runt minst två gånger men kommer i mål som nia.

Ser ut som jag har allt under kontroll, 

eller? 

Lördagen, race 4

Kommer dåligt i väg i starten. Fick en rejäl körare som jag inte hanterade helt. Satsar på att alla är trötta efter kapsejsningar och jobbiga kryssar. 

Möter en britt för babordshalsar med tysken Max Moldovan strax framför i lä. Max slår och jag också. Vi får en rejäl körare precis efter slaget och jag går runt först och Max strax efter. Max hamnar liggande framför mig upp och ner. Så drar de andra förbi. Kommer ner inför sista rundningen mot mål. Får ett hjärnsläpp och tror det är sista varvet men det visar sig vara ett till. Max och Joakim kommer förbi på det misstaget. Slutar som nia igen. Otroligt onödigt.

Kämpa Nilsson!

Resultatet

Jag slutar med 20 poäng som femma i regattan och som näst bästa Grand master. Fick 86 poäng till EurILCA Master Series så nu är jag grymt taggad på att dra till Calella. Att redan ha med sig 86 poäng gör att jag behöver bara få till 25 poäng i Calella för att ligga före den som vinner. Vi får se.

Resultaten hittar ni här.

SWE 505 Cup 2025 vs 2024, det kommer bli bra

SWE 505 Cup 2025

SWE 505 Cup är en serie i Sverige om 4 deltävlingar. Seglar man som oss, Jonas Palmkvist och jag, 505 så är det kanonbra mätstock på effekterna av träningarna och förändringarna vi gör på båten. 
2024 var det VM i Varberg för klassen. Det gav oss såklart en känsla för hur klassen är, tuff och utmanande. Det gäller att ha koll.

Jonas pekar ut riktningen som gäller, framåt.

Vi körde 505 SWE Cup för första gången 2024 och började segla ihop på hösten 2023. Så det kan ju vara kul med en tillbaka blick och se om det går framåt. 

Jag gör två enkla jämförelser. Hur många race var bättre än vårt bästa 2024 och hur många race var sämre 2024 än vårt sämsta 2025.

Jämförelsen

Hur många race var bättre 2025 än vårt bästa 2024?  ==> 14 race
Hur många race var sämre 2024 än vårt sämsta 2025? ==> 6 race

Helt klart ett bättre 2025 än 2024. Jag tror stenhårt på att det är viktigt att vara snäll mot sig själv för att hålla motivationen uppe. Det gäller att se framstegen och smaka på dem.

Vad skiljer då 2025 ifrån 2024?

Till 2024 så hade vi ny mast att köra in. Det jobbet slapp vi inför den här säsongen. Inför 2025 gjorde vi en ny lina till förstaget eftersom den gamla såg ut att ha gjort sitt. Det tror man ska var en lätt match men splitsar som rörde sig spelade oss ett spratt. Längden på förstaget ändrades så att jag till slut blev tokig och gjorde ett justerbart förstag. Då visade det sig att vantlinan var för kort också fick jag på det också men sen gick det. 

Under året har vi jobbat mycket med att få till starterna. Rätt plats på linjen, bra fart bakom haren och fokus på speed efter starten. Låter enkelt men det tar en del energi.

Ett bra exempel på en lyckad start, SM hos RJK i Råå. Vi ser också problemet med vår bridel som gör så att vi får inte hem storseglet utan att kicka.

Förutom starterna så har vi jobbat mycket med:
- balans i båten. 

Det känns som det är nyckeln till att inte spilla energi som ska användas framåt. Det känns som vi har mycket kvar och att vi får fortsätta med detta 2026.

- kommunikation ombord. 

Vi jobbar mycket med att samspelet och arbetsfördelningen ska fungera. 

- trimmet

Vi kör med mer rake i slutet av säsongen än i början. Vi har också mindre strut i lätt mellanvind. Vi jobbar mer med bomuthal. Vi jobbar mer med focken in/ut än tidigare. 

Båten har ändrats och förbättrats på en del punkter:
-vi byggde om så vi kan köra med mer rake

-vi byggde om så att Jonas hissar spinnaker istället för jag som rorsman. 

-vi har börjat få brideln att fungera bättre genom att justera längden på den.

Att få ordning på storskotningen i lätt mellanvind så vi kan få tryck i akterliket var det sista vi meckade på säsongen. På bilden syns det hur vi bottnar vårt storskot. Vi måste kunna skota hårdare och det var det sista vi testade innan vintern gjorde sitt intåg.

Inför 2026 har vi gjort ytterligare förbättringar som ska göra det lättare så nu gäller det att vi får till en tidig säsongstart så vi får tid på oss att köra in oss.

Hur viktig är klassen och klassförbunden?

När jag tänkte börja segla 505 så talades det mycket om hur bra klassen var. Alla hjälps åt och det finns en nationell serie man kan köra och komma in i det. 

I Laser var det mest att alla fanns på hamnplanen redan, att det såg enkelt ut och att jag seglade Laser som ungdom. Det var inte något nytt tänkte jag.

Så överraskad jag kommer bli efter några år i klasserna.

Hur svårt kan det vara?

Det är ju inte så lätt att hitta rätt när man är ny och ska börja i en ny klass. Det finns i den känslan såklart en inbyggd tröskel som man ska över. Det skulle visa sig vara Martin Strandberg av alla som fick mig att ta steget.

Det viktigaste är nog egentligen att ta sig en funderare på vad vill jag ha ut av segla i en klass. Det är mycket viktigare än att redskapet är fräckt och utmanande, även om det också är en del i det hela.

Tomas Franzén kom ner en hel dag och hjälpte mig med att få ordning på grejerna. Evigt tacksam.

Vad är viktigt när man köper båt? 

Finns det någon som kan visa hur båten ska riggas? Finns det någon man kan diskutera segling och problem med? Finns det träningsläger med coacher? Seglas båten i klubbarna runt omkring?

Är det ett aktivt förbund? Deltar man och är aktiva på Seglarförbundets seglarträffar? Finns man på båtmässorna? Hur är det organiserat internationellt? Finns det fungerande klasser i grannländerna? Hur ser samarbetet ut? Åker seglarna på regattorna?

Årets klassförbund, betyder det något?

Nu råkar det sig så att jag seglar i två klasser som klassförbunden fått utmärkelsen Årets klassförbund de två senaste åren. Svenska 5o5-förbundet i fjol, 2024, och ILCA Sweden i helgen 2025. 

Jag är dessutom med i Svenska Folkbåtsförbundet men jag har inte börjat tävla i Folkbåt än. Har jag någon glädje av det förbundet`?

Att känna på klassen och förbundet

Jag träffade Tomas Franzén på hamnplanen i Limhamn. Tomas seglade Laser med oss och hade även en 505. Vi började snacka om att egentligen är det är ju knas att man ska behöva köpa en båt utan att ha haft möjlighet att testa den. 

Sagt och gjort så skapade Tomas och jag ett Prova-på initiativ på Råå 2016 och sen upprepade vi det 2017 på Limhamn. Kolla på det här inlägget om hur kul vi hade här på Limhamn.

505-förbundet

Nu har 505 förbundet skaffat 3 båtar som man kan ansöka om att låna och komma igång i. Ett steg längre än att bara prova på alltså. 

Nu slutar allting ändå med att man måste hitta någon som vill visa och vill engagera sig i att få igång en. Det är ju viktigt att om man vill låna en båt att man har en riktig vilja och att man hänger med när andra är ute och tränar men ändå lättare än att köpa en båt. En 505 är ingen skolbåt som till exempel C55 eller RS Feva så det krävs att man är jolleseglare och att gasten kan stå hyfsat i trapets. 

Jag tvekade länge för jag tyckte det kändes avancerat men det som avgjorde var när Martin Strandberg skrattade åt mig och sa:
-Kan du segla Laser kan du ju segla 505.

Martin Strandberg visste ju vad han snackade om eller? Han kan ju inte segla Laser 😁 men 505 kan han ju.

Att köpa båt, exempelvis en 505

Per-Eric Törnström på förbundet hade koll på lämpliga båtar och lotsade mig till att kontakta en duktig seglare, Nathan Bachelor, som eventuellt skulle sälja sin båt. Nathan var då en top-10 seglare i klassen så båten borde ju fungera. Jag köpte båten som skulle hämtas i Gdynia efter VM. Hyggliga svenskar i klassen besiktigade båten till mig och Holger Jess tog med den till Eckernförde för att jag hade köpt en ny mast till den.

Allt detta var tillsammans knuffen som behövdes för mig, första dagen med 505 slutade med en tur framåt kvällen med Lucas en av de nyfikna ungdomarna på hamnplanen. 

Per Wester får den välförtjänta utmärkelsen

Andan i klassen

Som ni förstår så är det mer en anda som 505-förbundet skapat genom alla år med goda exempel, som Tomas Franzén ovan. Klassen är mer än bara förvaltning av båtens redskapsregler. 

Det intressantaste är att den här andan är inte bara svensk utan det genomsyrar Danmark, Tyskland och märktes tydligt på VM i Varberg. Världsmästare som tog sig tid på hamnplanen och visa hur de gjort och förklarade hur de seglar för mig och Jonas. Ian Pinell, segelmakare, kollade på båten som han byggt en gång och gav mig bland annat rådet att byta till 10mm roderpinnar etc. 

Efter varje dag på VM så anordnades en återkoppling från de bästa seglarna under dagen. De berättade hur de trimmade, taktik på banan, hur de körde på banan, hur de stod i trapets i lättvind, vinklar på undanvind och så vidare. Detta snappade svenska gänget upp och efter varje tävlingsdag har vi nu återkoppling. Det snabbar upp det hela rejält kan jag säga.

Det här visste jag såklart inte när jag började. Andra grejer som också är viktigt för mig det är att det ska kännas att folk trivs i klassen och att det verkligen är seriös racing. Tufft på vattnet - trevligt i land. Inte konstigt det är en stor 2-mansjolle klass i landet med bra aktiviteter.

 💓505 forever💓

Att komma in i ILCA Master

Det var en helt annan grej men det hade ändå ungefär samma element i sig som i 505. De var ett väldigt synligt gäng i Limhamn. De var 5-10 seglare på vattnet på onsdagskvällarna och på söndagsförmiddagarna. 

Magnus Sjögren hade flyttat till Schweiz  och tyckte att jag får gärna låna den.

-Prova om du vill. Den hade till och med teakrorkult men en Laser är ju en Laser ändå.

Att tävla i ILCA Masterklassen

Det var ganska mycket snack om master SM och det var det som det hela gick ut på. Det var Malmös tur att ha Master SM 2018 så tanken att det skulle jag ju kunna vara med på. Det gick ett GP1 i Råå på våren som en bra start och komma igång regatta. 

Jag började med att köpa en ny båt av Sjöboden Jollesport och att träningen ska följas upp så det blir på riktigt. All in som man säger.

Charlotte Sellin hämtar den också välförtjänta utmärkelsen

Masterklassen och klassförbundet

Laser Masterklassen och ILCA-förbundets roll funderade jag inte överhuvudtaget över när jag började. Däremot blev jag medlem direkt utan att fundera på varför. När jag fick min första Laser ingick medlemskapet i köpet första året. Jag är uppfostrad av min pappa som var tävlande i gevärskytte med att man ska vara med i klassförbundet.

Varför ILCA7?

Jag ville mest komma igång med fysträning och segla på vintrarna. Då är Laser redskapet och att platsen Limhamn det visste jag sedan tidigare. Jag visste redan att jag behöver träna för att det ska fungera så jag drog igång en egen träningsdagbok för att hålla koll. 100 pass om året i båten och ovanpå det 80 fyspass blir en bra start om jag ska ha på Master SM att göra. 

Nu är jag engagerad själv i förbundet

För några år sedan tog jag på mig att vara ledamot i ILCA Sweden. Då trodde jag att det var typ 1000 medlemmar men det visade sig att vi var ca 200. Det är uppenbart att seglarsverige inte förstår vad förbunden gör för att klassen ska finnas i landet.

Efter något år tog jag över efter Krister Alnebeck för att vara Tävlingsansvarig i förbundet. Det innebär att jag ska hitta arrangörer till 5 stycken GP för i dagsläget ca 180 deltagare en nationell serie som också används till att ranka seglarna, ett SM och Master SM, jag diskuterar med SSF´s Arrangörskommitté om Tävlingsreglemente, är en del av EurILCA AGM och sätter var alla våra EM ska gå. 

Att vara engagerad i förbundet är också att vara kvar i sporten

En viktig del är att ranka seglarna till EM och VM i ILCA och EurILCA. Såklart gäller det att ha en dialog med klubbarna som arrangerar och stötta dem om de får problem med bemanning eller har frågor kring genomförandet. Deltaga i Seglarträffar för att vara med. Rollen innebär också att vara internationell kontakt och i det är att ha en diskussion med övriga nordiska länder om nordiska mästerskap och annat utbyte. Tro mig, jag tycker det här är kul! 

Allt görs ideellt utan ersättningar för att det ska finnas kappsegling i ILCA i Sverige. 

💓ILCA forever💓

Att komma igång med Folkbåt

Folkbåten tänkte jag mest ha för turer med familjen i. Har man någon nytta av förbundet då? 

Det första som hände var att förbundet kontaktade mig och skrev om att jag köpt Folkbåt. Jag, min dotter och hennes killes seglats till Bornholm över en longweekend blev till en artikel i tidningen. 

Sandvig på Bornholm.

Södra flottiljen bjuder in till trevliga fikastunder, ärtsoppekväll och så vidare. Förbundet ger ut en tidning Folkbåtsnytt som kommer regelbundet. Det gör mig mer och mer nyfiken på klassens tävlingar.

Jag har haft otroligt mycket glädje av tips och råd bara för att få saker att fungera som de ska från de andra medlemmarna. Man behöver alltså inte bara tävla för att ha glädje av att vara med i förbundet utan samvaron, båtsnacket och direkta tips om att lösa problem med båten. När jag nu i somras kände att jag fått ordning på saker och ting så blev det två Torsdagsseglingar med andra folkbåtar på banan. Kul!

💓Folkboat forever💓

Bli medlem!

Galet att det gnälls över 300kr till ILCA Sweden eller som till 505-förbundet 505kr som gäller för två seglare.

Vi seglare som redan är medlemmar, Coacher och klubbar alla behöver vi hjälpa till med att förklara vad klassen är och varför klassförbunden är viktiga. Det är inte bara redskapet, segelbåten, klassförbundet hanterar utan det är också förutsättningen för att vara en del i en gemenskap nu och i framtiden. Vi måste hjälpas åt att nå ut!
💓Klassförbunden forever💓

ILCA höstterminen 2025 slutar med en 11e plats på EurILCA Master Series

I EurILCA Master Series räknas poäng från olika tävlingar ute i Europa. Poäng från de tre bästa deltävlingar räknas så jag har satt som mitt årliga mål att få till tre tävlingar som ingår i serien. När jag nu kollar min slutplacering så är jag på 11e plats i Europa i ILCA 7 Grand Masterklassen som samlar 143 seglare. 

EurILCA Master Series går i 14 europeiska länder varav jag deltog i Spanien, Finland och Sverige

EurILCA Master Series Spain

Först ut i år var Euro Master Series Spain i Calella Parafuglia. Ett riktigt häftigt ställe norr om Barcelona. Om spanienäventyret går det att läsa här https://sundetregatta.blogspot.com/2025/04/nilsson-pa-tur-ilca-master-i-spanien.html

EurILCA Master Series Finland, Nordiska ILCA Master Mästerskapet

Senare på sommaren var det dags att dra till EurILCA Master Series Finland i Nagu som också var vårt Nordiska ILCA Master mästerskap första helgen i augusti. Första gången vi arrangerar ett Nordiskt ILCA Master mästerskap. Tore i ILCA Finland sa att om vi får ihop 60 så är det en succé, vi blev 65 en succé alltså.

Nagu ligger ute på en ö utanför Åbo så man kommer lättast dit med färjorna från Sverige och då antingen från Kapellskär eller Stockholm. Jag och Kicki åkte över med Finnlines från Kapellskär genom den svenska och finska skärgården. En fin tur som tog hela dagen. Min ILCA går alldeles utmärkt att lasta på 505-släpen och då drar Toyotan betydligt mindre än om jag har den på takräcke och båten ligger bättre. 

Vi och SWE 219411 ombord på Finnlines

Banorna ligger inomskärs en bit ut från Nagu och är på skyddade vatten. Vinden varierade en del i styrka över regattan och det var både vrid och olika tryck över banan så det gällde verkligen att vara med på vad som hände. Lite åt hur det brukar vara på Baggen men otroligt kul segling. Finländarna kan det här. Nagu har haft den här regattan i många år.

Det gällde som vanligt att komma loss i starterna.

Martin Sundelin, SWE220694, seglade suveränt genom hela regattan och dominerade verkligen i ILCA 7 och blev också Nordisk Master Mästare. Var hela tiden på rätt plats så det är väl resultatet av all träning på Baggensfjärden som visade sig.

I ILCA 7 fleeten var vi 30 seglare vilket ändå gav riktigt tight racing. Själv slutade jag på 10 plats vilket jag är hyfsat nöjd med. Dag 2 inledde jag med två 14 platser som var i underkant på min förmåga kan jag tycka. Får skylla på att jag hade en jobbig hosta från en bronkoskopi som jag gjorde 2 veckor innan tävlingarna. 

Arrangemanget var mycket mysigt i Nagu. Nagu är en sommarort med en del shopping typ Marstrand och Sandhamn. Jag fick ekiperat mig med både nya Pelle Pettersson shorts och ett par nya Harken seglarhandskar. Vi var många svenskar med i år, 15 stycken seglare plus fruar som hängde på, och vi hade supertrevligt i hamnen efteråt. 

2026 blir det repris i Nagu och jag rekommenderar verkligen regattan. Själv har jag redan med det i planen.

Finland har också en liknande lag som vår allemansrätt så Kicki var ute och plockade skogens guld. Kan säga att de smakade nog bättre än de svenska, kändes lite som de var stulna.

EurILCA Master Series Sweden, Master SM

Vårt Master SM ingick i år i EurILCA Master Series så det var en gratis chans att få till ett tredje race. Master SM är på på det sätt jag mäter hur all träning ger resultat. Master SM i Kullavik samlade ett rejält gäng Masterseglare totalt 111 deltager fördelat på 61 i ILCA 7 och 50 i ILCA 6. Extra kul var att ILCA 6 dam var nio damer som gjorde att SM tecken kunde delas ut för första gången.

Det var särskilt inspirerande att Emil Bengtsson som nu fyllt 30 var med i ILCA 7. Sveriges vassaste är nu Masterseglare.

Lördagen

Dagen började med väldigt lätt vind som så småningom kom så vi kunde komma igång. Jan-Olov Sandberg ledde första racet före Emil som jagade.

The race is on. 

Jan-Olov rundar först och leder ända tills sista rundningen då Emil går förbi. 

Själv inleder jag jag SM med en 35e plats. Konstigt nog började jag illa med en dålig start. Det är svårt att segla upp sig i lätt vind i en så stor fleet som 61 båtar. Det var länge sedan för jag brukar numera få till det. 

Taskigt läge i en av rundningarna för mig i 219411

Skärpte mig i andra och sista racet för dagen och var med bra i starten. Lite mer vind gjorde att jag kunde ha ordentligt med power i seglet i den lite krabba sjön. Emil vinner med Viktor Karlsson som kommer in som tvåa. Kom in på en nionde plats, efter Jonas Lobell och Chris Ellyatt men strax före Jonas Ulf Dahlgren som är en slags värdemätare efter vår tighta fighter i Nagu. Så mycket lättare att segla när man är med från början. När resultaten är räknade så ligger jag på en 18 plats inför söndagen. 

Söndagen 

Linjen ligger rätt när vinden är stabil. Kommer västervrid lite då och då. Startar en tredjedel upp från pinn end. Bra med igen i starten. Går ut på vänster. Det vrider mot. Slår så fort de som startat längst ner passerat. Bra höjd med fritt spår, guldläget. Har en bit upp till lay line blir bra det här när huvudvinden kommer tillbaka. Är bra med vid toppmärket och håller ihop resten av racet som blir det bästa med en åttonde plats. Ser ju ut att kunna bli ett bra SM.

Race 4

Mellanvind och fortfarande lite choppig sjö. Något lovartsfördel och jag bestämmer mig för lovartsstart. Precis innan starten går vinden vänster och det blir en rejält kass start. Jag visste ju att det funkade så här ändå gör jag misstaget. Otroligt huvudlöst. Får kämpa mig uppåt hela racet och slutar på 27 plats. Det var det med första racets miss så blir detta resultat tvunget att räknas med.

Race 5 

Dagens sista och vinden tar till och vågorna har börjat bygga. "De stora pojkarna" kommer igång. Efter en stund trots en bra start börjar jag bli överkörd i lovart men är ändå med.

Vinden fortsätter att öka och andra kryssen blir lite för tuff. 24 plats men jag tappade 3-4 båtar i slutet vilket känns extra onödigt. Trött kanske, dags att fysträna mer. Får bli gym i vinter.

Man får vara glad för det lilla. Bra med i början på 5e racet i alla fall.

Detta gjorde att jag sammanlagt fick ihop bra med poäng till EurILCA Master Series eftersom vi var så många. Kul var det i alla fall. Mitt bästa SM resultat hittills 14e svensk och 16e plats i regattan.

11e plats totalt i EurILCA Master Series i Grand Master klassen som hade 143 deltagare. Slagen till slut av Ulf Myrin som blir bäste svensk med en 8e plats. Får trösta mig med att jag slog honom på årets SM.

505 träningslägret i våras i Varberg

505-förbundet startar säsongen med träningsläger för sina medlemmar och i år hölls det i Varberg. 2024 var vi hela 17 besättningar taggade på träning inför VM men i år kanske hälften så många efter en kall vår men det gjorde också att lägret gav mer direkt coaching.

Niels Flohr som varit professionell seglare och själv seglat 2-mansjolle och skiff var coach i år. Niels jobbar på Elvström Sails så det borgade för en del input vad gäller segeltrim.

Jonas Palmkvist och jag tog tillfället att komma i gång och bli av med så mycket ringrost som möjligt efter en något trög start i det kalla vattnet i Öresund. Det var kallt även i Varberg skulle det visa sig.

Dag 1, lördagen

Vind från nordväst med hyfsade Varbergsvågor som drog in satte igång oss direkt. Niels följde oss fotograferade och filmade.

Vinterpäls på var rätt fast det gör en lite klumpig. Rejäl twist i storen på väg i havs sjö.

Upplägget var två pass om dagen med feedback efter varje pass. I Varberg hade vi lyxen att kunna käka lunch på restaurangen i hamnen och bra snack runt borden. Därefter var det dags för eftermiddagspassen och visst motstånd mot våta våtdräkter infann sig men värmen fick vi snabbt upp när vi kom igång.

Det var mycket diskussioner om kick på kryss och undanvind, fockens skotpunkt i sida för att kunna jobba med storseglet, öka vantspänning som ett sätt att överleva byar, rake som vanligt med lätta besättningar etc.

Tore och Micke hörde till de som hade hård kick på undanvind medan vi själva inte kickar så hårt. Vad är snabbast?

Dag 2, söndagen

Söndagen bjöd på hård frånlandsvind och platt vatten. Solen sken och de våta våtdräkterna ångade av värme, kanske en liten överdrift men det var skönt med sol.

Lägret gav oss alltså tillfälle att gå igenom hur man trimmar båtarna då och vad som skiljer sig mot höga vågor.

Jonas kan såklart stå djupare i trapetsen i vågornas frånvaro.

För egen del så gav lägret såklart att nu var vi igång. En del ringrostighet blev tydlig och pushade oss att komma igång. Förutom att huvudet ställde in sig att nu måste vi ta tag i det här så effekten av lägret var att:

• våga köra ut focken mer
• bygga om båten för mer rake (vilket vi gjort sedan lägret)
• jobba mer med vanten som en utväg till att överleva
•  utnyttja att jag aldrig sätter storskotet i cleaten genom att jobba mer
• vi måste hjälpas åt att holla koll på att tweekers är spända på kryssen, kicken hemma, strutten, undervanten i rätt spänning, fockens skotpunkt etc. Ha en gemensam check efter upprundningar så man kommer igång så snabt som möjligt.

Många grejer att få på plats efter att ha rundat upp. Tweekers bör man ha tagit hem redan innan. 

Om man är på träningsläger och inte fattar vad som är fel så är det bra att hjälpas åt. Också en lärdom. Här gör vi vårt bästa med släppta tweekers, som jag missat få hem, så masten böjer åt lä.

Hur som helst en mycket givande helg med ett öppet och trevligt gäng som det går att lära sig massor av.
Nästa års läger är redan prioriterat.

Nilsson på tur - ILCA Master i Spanien 2025

Spanska ILCA Master mästerskapen i Barcelona och EurILCA Master Cup i Calella gick två helger i rad i år. Om man är med på tre EurILCA Master Cup regattor så har man full pott för poängberäkningen och är också med om utlottning av segel. Ett ganska bra mål kan jag tycka om man ska kalla sig ILCA Master seglare. Det blir en rivstart på säsongen med två tre dagars regattor två helger i följd.

Cool bild med mig precis framför Club Swan 50, MON5025

I år är planen för mig EurILCA Master Cup i Calella, ILCA Master Nordiska Mästerskapen i Nagu, Finland och ILCA Master Svenskt Mästerskap i Kullavik. 

Spanska mästerskapen i Barcelona låg alldeles för bra till för att inte vara med. Jag och Micke Lundgren lastade båtarna på min 505-trailer och sen drog jag ner mot Barcelona.

Strax före den "rökande tysken", Roger Schulz som är otroligt bra.

Barcelona var en riktig uppvaknande regatta från vinterdvalan. Jag kommer otroligt lätt ur racemode nuförtiden. Det var ända sen Vilamoura i höstas sen förra racet. Lite knaggliga starter i början gjorde att det fick bli en "start me up regatta". Serien 35, 27, 23, BFD gick i alla fall på rätt håll. Lite för mycket med i starten i söndagens sista race. Lördagen var vi på vattnet från tolv till fem på kvällen utan att få till ett race. Det gick en dyning i Barcelona som kändes ovant. Det var dock ingenting mot hur det kom att bli i Calella.

Stundtals champagnesegling utanför Barcelona.

Jag var ensam svensk men det var ett fantastiskt trevligt arrangemang med pasta och en öl efter seglingarna. Bra gemenskap och spanjorerna kallade mig El Sueco, svensken. Hade kul med tyskar, holländare, spanjorer och italienare.

Från den fantastiska anläggningen i Barcelona, Olympia hamnen, till stranden i Calella. 

Häftigt i Calella, otroligt trevligt med restauranger nere vi stranden där vi sjösätter. Hotellet låg bara uppför backen med ett rumm med havsutsikt.

Bra fart efter en dålig start på dag 2.

På Tune up racet tog jag starten vid läflaggen efter att ha snurrat upp en italienare. Ledde efter första kryssen och halvvinden. De kom ifatt mig på länsen och jag rundade nog som femma. Kom i mål som fyra. Kändes bra.

Första dagen i Calella var otroligt svårseglad. Hög dyning som rullade in från havet fast vi hade frånlandsvind. Otroligt svårt att få ordning på balansen på länsarna. Inte så nöjd. Fick ställa om till att det här måste jag lära mig. Kom fram till att jag måste köra bara på speed. Lågt och fort. Starterna satt som en smäck.

Dag 2, såklart en kass start när jag nu skulle hålla speed och komma upp mig.

Dag 2 var lurigt med ström uppe vid kryssmärket. Att komma in för styrbord gjorde att det krävdes en rejäl marginal mot märket. Lurig dag då jag så här efteråt tror det var strömmen som spelade mig ett spratt. I ett av racen förseglade jag mig rejält med många av de andra på vänsterkanten. På ett annat hade jag svårt på vänster. Under kvällen så blev nog analysen att det var vänster som gällde men man fick akta sig för att komma för långt vänster på grund av strömmen. 

Tre race om dagen är tufft och nu börjar det kännas i kroppen när man ska ut på sista dagen. 8 dagar på vattnet tar på krafterna. Sista dagen skiftade vinden både i riktning och styrka så det blev inget race för oss i ILCA7. 

Johan Lindstedt och jag kämpar ofta på banan med varandra. Bäst av oss svenskar i ILCA7 blev Staffan Persson som blev 27a, jag 33a och Johan 35a.