Fredagsbilden #21 - Laser EM 1974, världens första europamästerskap går i Malmö

Året är 1974. Laserjollen är två år gammal. Malmö Segel Sällskap står som arrangör för världens första Europa Mästerskap. 

Laser har redan sålts i runt 18000 exemplar på två år och alla vill ha en. 

Som mest säljs det över 500 Laser om året, 1975-1981, i Sverige. Det är klassen som är coolast. OK-jolleseglarna pratar om att det är ingen riktig båt och tjurar på sin kammare. Laser är verkligen en befrielse i sin enkelhet. Seglarprofilen Bengt Juhlin börjar importera båtar.

Bilden på Björn Österberg och Gert Jönssons son, Lars Jönsson, fick jag av Bo Österberg. Björn som då var en yngre pojke på 12 år blir 3a i första seglingen i Malmö. Inget snack om att man måste ha de perfekta fysiska förutsättningarna för att segla. Alla kör. 

Bosse tar senare i livet över agenturen och Gert börjar sälja Laser från garaget i Höllviken. Det blir, bland andra, de två som vi köper jollar av. Min första Laser köper jag från Gerts garage och Lars Jönsson blir den som visar oss, i Abbekås, hur vi ska kicka våra Laserjollar. Det är inte helt lätt på den tiden med fyra gångers utväxling. Min tredje Laser köper jag av Bosse i Nynäshamn inför SM i Lysekil 1993.

Idag finns Jollesport fortfarande och de säljer fortfarande ILCA-jollarna och vår utrustning med utgångspunkt från Lidingö.

Quarter Ton Cup 1974, Malmö - en plakett krävde lite förklaring

För några helger sedan städade vi ur klubbhuset på MSS. Bland grejerna som åkte i soporna var en del gamla stämplar, överblivna priser och plaketter. 

Jag la beslag på en plakett från 1/4-ton VM 1974. Ett historiskt, i alla fall ur ett svenskt perspektiv, VM då en av Peter Norlins båtar, Accent, vann. 

Jag blev nyfiken på vad som egentligen hände och gjorde lite "research".

Bronsplaketten som deltagarna fick som minne. 

Det var bra tryck på att bygga nya båtar i ett försök att slå dåtidens regel IOR. Det var många kända svenska designers som Rolf Magnusson, Qviberg, Peter Ståhle och Peter Norlin som då var unga och hungriga.
Imponerande 47 båtar från 13 länder deltog med bland annat Paul Elvström från Danmark i sin Aphrodite.

Malmö Segel Sällskaps klubbhus när det var nästan nybyggt. Står sig än idag.

När båtarna samlats blåste det storm men precis till första start dog vinden och kom aldrig över 10m/s under hela regattan. Strömmen var som mest 1 knop. När regattan var över så stod Rolf Gyllenius, som senare startade familjebåtar som byggde Omegabåtarna, som vinnare i sin Accent. VM hade många radikala designs som Peter Ståhles Psycho som var extremt bred och lätt. De traditionella båtarna som inte stack ut lika mycket stod som de som var vassast efter IOR regeln. Peter Norlins Accent såg man som en kopia på Sparkman&Stephens typiska design.

Svenskarna tog hälften av de 10 första platserna:

1. Accent - Peter Norlin, (Rolf Gyllenius)
2. Kakadu - Rolf Magnusson, (Rolf Magnusson)
3. Timschal - Delanta, (G. Nissen)
4. Dubble Bubble, Tequila (K. Saalmann) Germany
5. Aphrodite, Bianca 26, (Paul Elvström), Danmark
6. Rebel, H. Lundqvist Prototype, (P. Blumenthal)
7. Shoupilouliouma, Dufour Prototype, (Michael Dufour)
8. Aprilia, She 27 modified S&S , (Rolf Häggbom)
9. Bloody Mary, Lill-Scampi modified, (B. Hedensjö)
10. Fred, San Juan, Bruce Kirby, (GS Wilkins)

Accent

Accent var en tung båt om man jämför med de lättaste. Båten var dock byggd, för tiden, på ett väldigt innovativt sätt. Kallbakad sandwich konstruktion. Inner och ytterskalet bestod av korslaminerad mahognyfaner över en 20mm balsakärna. Som antydningar visar på bilderna så såg hon ut som en traditionellt plankad mahognybåt. Måste ha varit fantastiskt vacker. Lätt och styv men skör. 

Accent såldes vidare efter att ha misslyckats på nästa VM och brann till slut upp om någon undrar var hon är idag.

Psycho, notera de tre rattarna på en 25-fotare, Peter Ståhles design. Peter Ståhle stod sedan också för traditionellare båtar som Omega 28 och Diva 39. Diva 39 är en riktigt skön båt så Psycho var nog en rejäl sväng åt andra hållet.

Det var på den tiden båtarna hade ett segel i kombination med spinnakrarna som kallades Blooper för läns. Som bilden antyder så var det nog något kämpigt att få dem att stå. 

Kan tänka mig att det var hyfsat snyggt med 47 1/4-tonnare komma på läns. Annars klagades det på att de olympiska banorna på 11Nm var alldeles för korta för en så stor fleet. Hela mästerskapet präglades av lätta vindar. Det är väl det som var Albin Accents starka sida även som familjebåt om jag minns det rätt som seglade mot dem i Omega 28. Kul att dyka ner i historien ibland. 😀

Här ser ni plaketten i sitt sammanhang i flera artiklar och flera bilder som är riktigt kul kan ni hitta här:
http://histoiredeshalfs.com/Quarter%20Tonner/QTC%2074.htm?fbclid=IwAR0_2jjleaXSNyhHkJYSidsO0DKEBJP67ZDoN6ZS_ZZbKFaoErNGlzOkVEg