Idag var det verkligen synd om Vedbäcks sejklubs arrangörer. Öresunds höjdpunkt hade inga höjdarprognoser. I korthet regn och kuling.
En fatalist hade nog undrat om vi var riktigt funtade. I alla fall när vi tittade bakåt på händelse utvecklingen.
I fredags insåg jag att vi blir bara 5 i besättningen. Lite tufft med de prognserna som fanns. Envis som jag är insisterade jag på att vi avgör på söndag morgon. Prognoser stoppar oss inte. Vi seglar upp båten på fredag kväll. Två man kan ju inte vara någon konst. Alla vill ju segla. Prognoserna låg oss definitivt i fatet. Det gick inte ens att övertyga fast jag hotade Torben med att han kunde förlora sina vänner om han inte ställde upp på överlevnadsseglats.
Att bara ha en 107% fock räcker inte. Nog hade det också varit bra med en mindre fock med dessa prognoser. Vi har saknat den hela säsongen. Nu är vi i alla fall här.
Hur som helst så kom vi till Vedbäck i morse med bil. De andra i besättningen stack ner och bytade om i båten medan jag sprang bort till sekretariatet och hämtade föreskrifterna.
När jag kom tillbaka så lyfte fören något. Jag tänkte så himla känslig är hon ju inte på besättningsvikten. Då inser jag att hon hade fastnat och står i leran. Vattnet fortsätter att sjunka. Vattenståndet var plötsligt ca 80 cm under det normala. Vi skulle alltså inte segla idag.
Det var nog förutbestämt. Vi saknade 25 cm vatten. Helt omöjligt att komma loss. Hon stod stadigt i leran.
Vi fick sitta hos arrangörerna i klubbhuset och vänta på högvatten. De försåg oss med öl och godsaker. Vi fick massor med plåster på såren. Inte helt fel när man såg de andra i kuling och ösregn. Det hjälpte inte helt. Historierna började ta slut och närmade sig samma lågvattennivå som det var i hamnbassängen.
Klockan elva ringer min far som upptäckt att båten inte ligger på sin plats och undrar så vi inte seglar. Klockan ett ringer Tord i Vikhög och undrar.
Klockan två var vattenståndet 3 dm högre igen och hon flöt liggandes där som om inget hade hänt. Vi tuffade ut och hissade storen med två rev och gled hem på halvvind i ösregn. Vinden hade klart mojnat men det blåste fortfarande 12-16m/s.
Det räddade kanske trots allt nästa säsong att vi inte stack ut idag. Vem vet.
Värre gick det för många av båtarna som gick ut. Skörade storsegel och söndrig utrustning blir ju oftast resultatet. Många kom snabbt in igen.
Värst var det nog för Dragonfly 35 som körde av ena pontonen och välte. Ingen i besättningen verkar ha skadats utan blev upphämtade. Trimaranen sågs senare flyta norr om Rungsted. Det är bara att hoppas att de får hjälp att räta upp henne.
Efter första dagen leder Asterisk Löb 1. Bilden är från tidigare race.
Carl-Henrik på fördäck
Anders Borg
Carl-Henrik tagen på bar gärning i gippen
Ante hissar stor
Segeltrim a la Gransegelgubbarna Anders Borg och Åke Nettelblad
Här får jag prova på att ta hem genuan. Gött att jobba lite. :-)
Ante på storskotet
Anders Rydlöv
Bertil och Carl-Henrik
Kritisk granskning :-)
Åke på G
Sportbåtsklassen samlade ett rejält gäng med flera långväga gäster. Kul.
Mumma
Tätt i rundningarna på de korta banorna
X-79 klassen.
X-99 samlar fortfarande fält. Kul
Det var inte bara vi som inte kom ut. Det här gänget kämpade betydligt mer än oss... 
Överlevnadsträning?
Dragonfly 35 före
Dragonfly 35 efter
Det var rejäl sjö
En hel del av Späckhuggarna gav upp. Även om de klarar hårt väder. Två Späckhugger besättningar fullföljde. Vann gjorde DEN 133 Nauja Lars Møller Nielsen.
I de flesta klasserna var det bara 1 eller 2 fullföljande båtar. 
