onsdag 6 februari 2008

Hur optimala är egentligen kölarna?

Om man kollar på de nyare båtarnas så kallade optimerade kölar så slås jag av hur olika designen är för att jag tycker de ska kunna vara fartoptimala.

Vad avgör hur en snabb köl ska se ut? L eller T-köl?
Är T-kölen snabbast teoretiskt sett i alla lägen?
Vilken är den snabbaste i verkligheten?
Vilken betydelse har torpedens form?

Fenans bredd är också ganska olika. När är en bred fena snabb?
Jag slås också av hur breda fenorna är på både X-34an och Dehler 34an.
Är smal fena alltid rätt?

Tar verkligen de olika mätreglerna hand om designen. Räcker det verkligen att bara avgöra om det är bulb eller inte?
Är inte en jämntjock järnköl med bly i nederdelen att betraktas som bulblik?
Hur är det med First 40.7an är det en bulbköl?

Dufour 40ans IMS köl. Maskerad bulb?
Dehler 34ans köl med torped formad bulb i L-köl.

X-34ans marcipanbrödsformade bulb i L-utförande

Nedan två olika T-kölar. Ganska olika i sin torped form. T-kölen betraktas ju som teoretiskt snabbare. Är den det verkligen i verkligheten? Är vattnet fullt med ålagräs, hur snabb blir den då? Eller om en plastpåse fastnar? Om man kör över ett fiskenät?

First 34.7 T-köl


Elan 340ans T-köl.

10 kommentarer:

Anonym sa...

Kölarna hanteras olika i respitsystemen. När det gäller laminära profiler så gäller kord-längd och kord-djup. Båtarna som du visar på bilderna har inga optimala kölar dom är alla en kompremiss. Om båtarna skulle haft optimala kölar för prestanda hade det varit ett större djupgående och smäckrare bulb samt mindre kord-längd.
Kölens våta yta ger motstånd
Kölar med stort kord-djup ger mer motstånd men mer lift. Stort aspectratio är bra det ger djupa kölar med kort kölkorda. Stor aspectratio ger svårhanterad båt i låg fart i trånga situationer.

En hygglig köl har stor aspectratio dvs djup med kort korda samt med ett korddjup på ca 10-12 %. Djupgåendet gör att det rätande momentet ökar så bulben krymper.
Trenden har gett längre bulbar med en mindre tvärsnittsarea.

Men utan tvekan så är en optimal racingköl inte något vidare som cruisingköl.

Sen hanterar ju mätreglerna kölarna olika, mättekniskt så kan det vara optimalt med en ooptimal köl. Men då lämnar vi det där med prestanda.

Anders Nilsson sa...

Är det verkligen självklart att en optimal köl ska vara så djup som möjligt?
Jag hade för mig att på läns så är det ingen fördel med en djup köl. Om jag har rätt för mig så borde det ju då finnas ett optimum för hur djup kölen ska vara beroende på hur skrovet ser ut?

Oxygen sa...

En riktig T-köl har "väl" lägre COG och våt yta. Jag kan inte förklara fysiken dock, men på SA finns det en del att läsa.

Vår bulb:
http://oxygenracing.blogspot.com/2007/11/mndagsgodis_26.html

Oxygen sa...
Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.
Anders Nilsson sa...

Frågan är ju också hur långt ifrån den designade formen som kölarna är. Vad är viktigast? Är det som med seglen nosradien och angreppsvinkeln?

Anders Nilsson sa...

Oxygen:
Ser helt klart snabb ut.
Jag tror precis som Hansen att det är en del kompromissande på de så kallade optimerade kölarna.
Frågan är ju som alltid vad man optimerar mot.
Jag tycker ju personligen inte att Elan 340 torpeden känns som en snabb en. Båten får kanske ett bättre flytläge? Aktern lyfts lite mer?

Anonym sa...

Nosradien är viktig och måste anpassas till korddjupet. Angreppsvinkeln skapar du själv när du seglar.

Det är klart att en alldeles för djup köl inte är bra. Men allt handlar om lift och drag. Men en 30 fotare ligger väl optimalt mellan 1.90 - 2.40 beroende hur man tolkar de fysiska lagarna. En 35 fotare kanske borde ligga på uppemot 3 meterers djupgående.

När vi nu har uppe kölen så är rodrets profil lika viktigt.

Anders Nilsson sa...

Är rodret ska sitta i linje med kölen är ju viktigt det fattar jag. Hur får man ett roder med bra grepp och lågt motstånd?Angreppsvinkeln är ju olika hela tiden.
Samma sak gäller ju egentligen kölen men variationen är ju betydligt mindre.

Anonym sa...

Diskuteras också här: http://forums.sailinganarchy.com/index.php?showtopic=66911

Anders Nilsson sa...

Ja, det forumet gjorde ju inte saken klarare. :)
Jag tror det finns så många parametrar i detta att det egentligen inte går att hitta ett entydigt optimum.
L-köl är rätt ibland och T-köl under andra omständigheter.
L-köl har i alla fall fördelen av inte samla sjögräs eller plastpåsar från Segeå i samma utsträckning som T-köl.
Seaquest 36 ändrades till L-köl av den anledningen. Man samlade för mycket hummertinor.