Ett hyfsat 505- och ILCA 2024 - ett VM, ett EM, ett NoM, tre SM, en Euro Master Cup, två SWE505 Cup regattor, två träningsläger

Nio regattor och två träningsläger hans det med i år. Nu får det gå över till träning och i lördags var Jonas Palmqvist och jag ute på ett höstpass på Öresund i 505 och i söndags blev det ett 3h pass i ILCA i Limhamn. 

Det känns verkligen kul när man reflekterar över hur vi höjt nivån i 505 på en säsong. Så mycket bättre det känns nu jämfört med i våras. Vi är verkligen redo för nästa steg 2025.

505 racing i Varberg i augusti

Regattorna i 505 har lärt mig och Jonas massor. Bestämde mig redan i fjol för att det ska verkligen tävlas mer så fjolåret avslutades med ILCA Master EM i Douarnenez där jag fick till en tredje plats i sista racet. Lite att leva upp till.

EurILCA Master Cup, Saint Raphael

Eftersom jag äntligen fått ordning på mina starter i ILCA7 på EM i Douarnenez så kändes det nödvändigt med ett race till för att inte få för långt till nästa race. Sagt och gjort så lastade jag min ILCA på taket och körde till Saint Raphael på franska Rivieran. 
Väl framme efter nästan 200mil på motorvägarna så fick jag gjort två pass innan racen skulle börja på fredagseftermiddagen. På med lätta våtdräkten och sommartoppen så gick vi ut på vattnet. Över 60 Masterseglare slöt upp för racing mitt i vintern.

Dag1. Fin vind när vi går ut. Plötsligt dör vinden helt och seglingsledningen skjuter upp starten. Efter flera timmars väntan börjar det blåsa Mistral och temperaturen sjönk massor.
Seglingsledningen får igång första racet som är i puffig skiftande frånlandsvind. Är bra med i starten och seglar ett okej race. Sent på eftermiddagen för att inte säga tidig kväll drar de igång race 2. Temperaturen sjunker ytterligare och så mycket har jag nog aldrig fruset. Ett race i tre grader på vintern på franska Rivieran med målgång i mörker kändes inte som om det var rätt satsat. Det blev en otroligt dyning som rullade in från sydost. Vi länsade mot dyningen och kryssade med den. 

Det var kallt att dra upp båten efter andra racet i skymningen på fredagen. Fin kväll i alla fall.

Resten av helgen blev betydligt bättre och i flera race var jag med högt uppe men kunde inte riktigt hålla ihop det hela vägen in i mål.

Jag slutade racet på en 14e plats som jag var så där nöjd med. Var däremot väldigt nöjd med starterna som fungerade och hur jag fick till kryssarna till slut i den puffiga och vridande vinden.
ILCA7-resultaten hittar ni här  https://www.cnsr.fr/wp-content/uploads/2024/01/Euromaster-2024-ILCA7-General-1.pdf

ILCA Sweden Träningsläger, Lommabuktens Seglarklubb

Ian Elliot höll ett tidigt träningsläger i Lomma i februari. Otroligt bra läger med många ungdomar. Tyvärr var det dålig uppslutning från skåningarna och masterseglare. Anders Wennberg var de som körde i ILCA7 och var Masters. 

De snabbaste hade en längre kryss än de som var långsammare så hela länsen gick ut på att jaga ifatt och rundningarna blev väldigt täta. Bra träning.

Det är uppfostrande att vara med på ett läger med ungdomar. Ian hade ett fantastiskt bra upplägg så det blev mycket båthanteringsträning med tighta rundningar och mycket träning på slag och gippar.

Skåningar! Missa inte chansen nästa gång det blir.

505 Träningsläger, Varberg SS

17 team från Sverige och Danmark kom för att träna på vattnen utanför Getterön. Thomas Moss, tidigare Världsmästare i 505 var tränare och för vår del var det i princip säsongsstart. Mars och början på april var otroligt kallt i Skåne. Vi var lite för ringrostiga och hade dessutom ny mast som inte var helt inställd. Vi kom igång för säsongen men fick inte ut så mycket av lägret som vi hoppats på. Berodde mest på oss själva eftersom våra manövrar inte satt och riggen var inte rätt inställd än. Kändes som om vi har ont om tid till VM.

SWE505 Cup 1, Saltsjöbadsregattan, KSSS

Fantastiskt trevligt att komma upp till den hatade Baggensfjärden. Lika kul att säga hej till de gamla TFO-seglarna i Limhamn Niklas Edler, Jönsson och Wigfors. 
Jonas och min första regatta. Känns som allt hände. Trapetslinan lossnade och vi fick köra in i femte racet och missade sista racet.
Blev sist men vi hade en brant inlärningskurva.

Bland annat lärde vi oss att åka båt sittandes på kanten är inte snabbast. Så fort det går ut i trapets.

ILCA Senior SM, Ystad SS

Årets SM gick i Ystad. För nära för att inte vara med på. Pehr-Ola Persson hotade med att deltar jag inte så får jag vara arrangör.
Kul att få köra mot de yngre. Otroligt lärorikt men också kul att ha några av dem bakom sig. Gav mersmak. Tror jag ska satsa på att vara med 2025 i Motala om det inte krockar med 505 SWECup.

505 SM och SWE 505Cup 2, Marstrand SS

Årets 505 SM i Marstrand visade sig bli en galet blåsig tillställning. Efter första racet så blåste seglingsledningen av för dagen då vinden toppade på 16m/s. 

Dag två genomförde de 6 race vilket gjorde oss helt slut. Efter tre race kunde vi inte hålla ordning på vilket race det var. Det blåste 10-12m/s med mer i byarna. Tyvärr slog Thomas Berg precis framför fören på oss i sista racet och vi fick rädda situationen med en kraftig lovning som resulterade i kapsejsning.

7 race genomförde vi i riktigt hårda vindar och jag är otroligt nöjd med det som träning för oss. Sträckte en hel del på komfortzonen.

505 NoM Pre Worlds, Varberg SS

Oj, vad vi fick stryk första dagen. Vi satte oss ner i vår stuga och analyserade och bestämde oss för att fokusera på några få uppenbara grejer. Dag två gick mycket bättre med två race i mitten. 
Serien på PreWorlds var (81) 72 44 42 65. 65e platsen i slutet minns jag inte vad som blev fel men gissar att det var ett lättvindsrace. Lättvind är vår akilleshäl när man ska in och ut i trapetsen. 

Lätta vindar var inte vår grej. Här i en rundning så ser man hur illa jag är placerad akterut för att få igång skutan. Mycket kvar när det gäller båthantering men vi är på G.

505 VM, Varberg SS

Det märktes direkt att det blev en helt annan skärpa när VM började. Målet att bli bättre under VM uppfylldes. Framför allt lärde vi oss att segla i stort fält. Farten var okej och segla högt kunde vi. Men hur seglar man i en fleet på 97 besättningar i 505.
Uppenbart var att de bättre hade en växel till att ta till. Vår utmaning blev inte höjden utan snabbt och plant. Stundtals fick vi till det riktigt bra men så tappar vi det och då tar det för lång tid att komma igång igen. Länsrundningarna är också svåra för oss när spinnakern ska in. 

Hur som helst så är vi mycket nöjda med serien (67), 64, 54, 51, 42 som gick åt rätt håll. VM avslutades med två kulingdagar som blev inställda race vilket var väldigt synd. 

10 race av 16 planerade får ändå betraktas som fantastiskt nyttigt för oss. Crash course i 505.

ILCA Master SM, Oxelösund Segelsällskap

Helgen efter 505 VM var det dags för ILCA Master SM, årets höjdare med 95 deltagare. Minns fortfarande Thomas Franzéns kommentar:
- Är du sugen på det nu efter 505VM?

- Ja, otroligt sugen på mer racing.

Oxelösund bjöd på alla vindförhållande från fysisk hårdvind, riktig lätta vindar och skiftande och puffiga vindar med full häng dag 2. 

Detta VM var grymt tighta race och jag fick serien 13, 14, 17 ,17 ,17, 17 och slutade på en 16e plats. Mitt hittills bästa SM i ILCA.

SWE505 Cup 4, Björlanda Kile

Efter VM så var det dags att ta tag i det igen. I september var det dags för sista SWE505 Cup i Björlanda. Alltid kul att komma upp och få köra mot de andra.

Taggade på att börja köra race så blir starten ett antiklimax. Kickfästet öppnar sig så det blir till att linka in igen för att fixa ett provisorium med en dyneemalina ut igen till tredje start.
Lite luriga förhållanden. Vissa kryssar var det helt klart vänsterkant för att plötsligt växla till höger. En sak är säker att det gäller att välja sina slag i 505. 
Vi kom också fram till att jag som rorsman ska inte dra in spinnakern. Det måste vi ändra på så jag kan göra snygga upprundningar. 
Vi nådde inte den nivån vi vill i förhållande till de andra svenskarna så det måste vi hitta. I Björlanda hittade vi inte rätt på banan det var lurigt. Kanske det spelar roll att det var övriga fleetens hemmafjärd men ändå. Lite bättre kan vi.

EurILCA Master EM, Vilamoura

Kom ner till Vilamoura redan på torsdagskvällen. Direktflyg till Faro som är flygplatsen gödslas det inte med så resan tog hela dagen. Boendeutbudet består mest av uthyrda lägenheter som var lika dyra som att bo på hotell i Sverige. Hur som helst så skönt att få ett avbräck i jobbet och fokusera på annat. 

Båten hyr man och tar med sig segel, rorkult, block och linor. 
Fick min båt på fredagen och också en tur på vattnet efter att ha riggat allt. Ann Lorén och Ulf Myrin var redan ute och tjuvtränade med Emil Bengtsson som skulle vara vår coach under veckan.

Master EM slog rekord i antalet deltagare i år, 305 Master seglare. Höga förväntningar på en kul vecka.

Vattnen utanför Vilamoura är kända för sin höga dyning och det ska bli lärorikt. Ystadbukten har också fin dyning och goe böljer som Anne-Marie Rindom sa när jag träffade henne i Ystad där hon ofta tränar. Det är viktigt att träna i vågor så lägger man till lite höjd till på dem som här så blir det ännu bättre.

Fredagen och lördagen fick jag kört mot de andra. Hade ett övertygande speed race med Alen davies som alltid är i topp så jag kände mig laddad.

Måndagen race 1 och race 2

Prognosen lovade medelvind stundtals hård. Det skulle komma in regn i fronter och det bådade för lite stök.

Race 1 började i runt 10m/s men det blev allmän omstart och så dör vinden. Nytt startförsök. Vinden vrider vänster och jag kör ner mot läflaggen. Jag är femte båt nere vid läflaggen när starten går med en Brasilianare i lä. Båtarna längst ner slår över fältet och jag går lite till tills jag slår. Mäktig känsla att kunna gå över hela fältet med de som tidigare som loose covers. Är bra med vid första kryssmärket gör en okej läns. Gjorde som Emil tipsade om, tänk på att dyning lyfter er som ström i sin riktning, på länsen och gick överbåge med fri vind och dyningen knuffade ner mig mot märket. 

Johan Lindstedt från Göteborg gick om på andra kryssen och är strax före mig vid kryssmärket. Plötsligt hör jag Johan skrika och robotmärkena har bestämt sig för att köra hem. Seglingsledningen bryter racet. Stor frustration bland seglarna. Otroligt trist för Johan som ligger runt en 8e plats och jag typ 12a.

Starten på race 1. Jag i SWE219411 vid läflaggen.Tre båtar och Brasilianaren går före men sen var det jag.

Dags för nytt startförsök på det avbrutna racet men vinden försvinner helt och vi får inga mer race den dagen. Seglingsledningen ger upp vid 15:30 tiden. Vi glider in och när vi närmar oss hamninloppet kommer det vind igen. Surt med tanke på hur utvecklingen resten av veckan skulle arta sig.

Tisdagen race1, race2, och race3 

Tisdagen ser ut att bli okej i prognosen och seglingsledningen planerar att få gjort 3 race. På morgonen när jag vaknar och kollar ut är det 0.0m/s. De bestämmer sig för att vi ska ut och vi ligger sen och väntar på vind. Man känner en viss desperation när de drar igång ett race i 2m/s för oss. Vinden fyller på från vänster. Jag får till en kanonstart mitt på linjen och kör mot vänster. Halvvägs upp på kryssen dör det på vänster och vrider höger och fyller på. Vinden dör ytterligare och vi seglar i 1-2m/s. Jag kan inte komma över på höger och trillar sakta men säkert längre och längre ner i fältet. 
Mycket lätt läns och andra kryssen blir en kamp för att få fri vind och komma framåt. Slutade riktigt långt ner i resultatlistan. 

Vinden dör och det blir inget mer på tisdagen. Ett race på två dagar.

Onsdagen race2

Det kommer en orange varning från Portugals meteorologiska institutet i telefonen på tisdagskvällen.

Hmm, ska det nu inte bli några race idag heller? 5-7m hög sjö med vågor uppemot 11m. Som tur är så har fronten med ovädret gått längre österut.
När jag kommer ner och drar av kapellet så hör jag ett metalliskt klonk. Det är bomfästet som gått sönder. Lätt panik för att få tag på Joel och få en ny undermast inmätt innan vi ska gå ut. 

Kommer upp till Race office och kollar ut. Hög sjö men det är ju detta vi tränar på. De väljer att skjuta upp racingen till på eftermiddagen så det är lite skönt att ha något att göra.

Ny undermast inmätt och grejerna överflyttade. Emil ger bra tips om att kryssa i den höga dyningen när vi samlats under taket på hamnplanens tält. 
Till slut framåt tretiden släpper de ut oss. ILCA7 planeras få ett race och ILCA6 två på samma bana.

Joakim Dovrén kommer in under mig i lä vid starten och jag fastnar i vindögat när jag försöker undvika kollision. Backar ut och får gå bakom halva fleeten. Har bra speed i vågorna men Jesus vad långt efter jag blev i starten. Burkar som en slav och jag riktigt kör ifatt de framför. Överseglar mig på första kryssen och får halvvinda sista biten ner mot märket. Bra läns med en bra andra kryss gör att jag seglar nog upp med 25 båtar. Nöjd med det och att jag har fart. 

Tre racedagar och seglingsledningen har lyckats få till 2 race. Känns inte som de riktigt klarar av det här stora evenemanget. 

Dags att runda ner till läns. Har precis släppt på kicken från halvvinden. Lite trixigt i den höga sjön.

Alan Davies och kanadicken i den grova dyningen. Otroligt lärorikt race.

Torsdagen race 3 race 4 race 5

Bleke från morgon till kväll. Full dag på hamnplanen. Stämningen börjar bli uppgiven.

Fredagen race 3 race 4 race 5

Bleke igen och vi väntar på hamnplanen tills klockan blir 14 och då kommer en fin bris vi får gjort ett sista race innan det är dags att packa ihop båtarna och varför inte i regn.

Ett EM som vi lägger till historieböckerna. 3 race av 10 genomförda och en hel del schabbel vad gäller robotmärken och beslut men det var inte lätt att förutsäga något den här veckan.

Så här efteråt så var det såklart väldigt lärorikt det Emil lärde oss och de två racen i hög dyning var bra skola. Vilamoura som ort kan man nog kalla Golfers Paradise eller Little Brittain. Inte särskilt mycket Portugalkänsla utan mer en hamn som var båtparkering och festplats än en seglingsarena.