Strömmen i Öresund - är det så här enkelt?

Strömförhållandena i Öresund
Varje kappseglare inser strömmens betydelse. Att välja rätt väg i strömmande vatten är skillnaden mellan att segla i täten eller i kön. En futtig tiondels knops strömfördel ger ju hela 185 meter per seglad timme !
Öresundskretsen inom Svenska Kryssarklubben har gjort en hel del strömmätningar, speciellt av ytströmmarna. Resultaten har sammanfattats och publicerats i RHSS' medlemstidning "Roderbladet" av Karl Erik Walderyd.

En ström uppstår, när det finns en nivåskillnad mellan olika vattenområden. För sorlek och riktning av strömmen i Öresund gäller nivåskillnaden mellan Södra Kattegatt och Sydvästra Östersjön. De största nivåskillnaderna åstadkommes av speciella vindförhållanden, där i huvudsak vindriktningen har betydlese för strömmens riktning och vindstyrkan är av största betydelse på strömstyrkan. Hög- och lågtryckens läge över Västerhav och Östersjö har däremot mindre betydelse för skillnaden i vattenstånd. I allmäna termer gäller följande:
1. Generellt
Strömmen sätter norrut 60 -70 % av tiden. Till den nordgående övervikten bidrar alla vattendrag, som rinner ut i Östersjön och som ska avvattnas genom Sundet och Bälten. Men västliga och nordvästliga vindar ger i huvudsak sydgående ström cirka 30-40 % av tiden.
2. Västlig vind
Det blir högvatten längs hela Västkusten och norra Sundet, men lågvatten i södra delen av Sundet och sydvästra Östersjön. Därvid bildas det sydgående strömmar. Dock har det visat sig, att vindstyrkan måste överstiga 5 m/s för att säkra sydgående strömmar ska erhållas.
3. Nordvästlig vind
Denna vindriktning innebär högsta högvatten i södra Kattegatt och norra Öresund samt lägre vattenstånd i södra delen. Kraftiga sydgående strömmar blir följden.
4. Nordlig vind
Vinden ger ett högvatten i norra Sundet, men också ett ännu högre vatten i södra delen, eftersom vatten från hela Östersjön och Bottenhavet pressas ner till Södra delen. Följden blir nordgående Sundsström.
5. Ostlig vind
Vid denna vindriktning bildas det kraftigt lågvatten längs Västkusten och i norra Sundet., men medel- eller högvatten i södra delen. Det uppstår kraftiga nordgående strömmar.
6. Sydlig vind
Det blir lågvatten i södra Kattegatt och norra Sundet och ett visst högvatten i Sundets södra del, eftersom vattnet från de tyska och polska kusterna pressas upp mot Skånes sydkust och Sundets grunda område mellan Limhamn och Köpenhamn. Detta ger relativt kraftig nordgående ström.
7. Sydvästlig vind
Sydvästlig vind ger mindre säkra prognoser beträffande vattenstånd och strömmar. Sannolikt kan man förvänta sig mestadels nordgående ström.
8. Strömstyrka
Strömmens styrka ligger i allmänhet på mellan 0.5 och 1.0 knop och överskrider sällan 2 knop, vilket endast förekommer för vindstyrkor över hård vind. Dock har strömstyrkor omkring 5 knop uppmätts i norra Sundet och omkring 3 i södra.
Eftersom Sundets sjösand eroderas redan vid cirka 0.5 knops strömstyrka ger bottendjupet en direkt anvisning om, var strömmen flyter starkast. Men alla sanningar har sitt undantag: I området mellan Limhamn och Saltholm eroderas den hårda, flintstensarmerade kalkstensbotten mycket litet trots den krafiga ström, som ofta förekommer. Här räcker det inte med enbart sjökortet, utan man måste ta till eventuell lokalkännedom.